måndag 7 november 2011

Antibiotikaresistens inte ett jätteproblem för vuxna

Det växande problemet med att bakterier utvecklar antibiotikaresistens är på tapeten igen. Problemet är, som jag tidigare nämnt, det ohämmade bruket inom djurhållning och jordbruk och utsläpp från tillverkning m.m.. Det vi ser är inget konstigt, utan (Darwinsk) evolution i full fart. Bakteriernas miljö förändras och de bäst anpassade till de nya förutsättningarna ökar i antal. Problemet förvärras av s.k. "horizontal (el lateral) gene transfer" (vilket f.ö. ett skäl till att genetiskt modifierade grödor eller andra organismer inte är en smart idé), som innebär att gener byts mellan bakterier och virus, men även med flercelliga organismer. Så det räcker med att en bakterie utvecklar resistens för att den ska kunna sprida sig till andra bakterier! Och resistens kommer att utvecklas mot de nya medlen med.

Vad innebär det för oss att antibiotika inte går att använda? Möjligen att medellivslängden kommer att minska mer än 10 år (se bilden nedan). D.v.s. återgå till situationen före antibiotika infördes. Exakt hur mycket beror på hur stor effekt av modern sjukvård är. (Som ett litet kuriosum kan man notera hur kvinnornas medellivslängd drog iväg efter 2:a världskriget. Trots att debatten kan få en att tro att kvinnor får dålig vård.)



Troligen kommer en stor del av sänkning av medellivslängden att bero på att barnadödligheten ökar. Idag dör nästan inga barn. För 150 år sedan var 40% av alla dödsfall barn 0-7 år, idag är det endast 0,4%. Alltså 100 gånger lägre. D.v.s. de flesta lever tills kroppen är "utsliten". Rent konkret innebär detta att vi i värsta fall går från dagens barnmortalitet (0-7 år) på ca 5/100000 till ca 80/100000. Alltså 20 gånger högre barndödlighet. D.v.s. från 450 dödsfall/år till 7200 dödsfall/år.




Andra bloggar om , , , , , , , .

HiB =haemophilus influenzae B.
Upphovsrätt:
Creative Commons License