Visar inlägg med etikett kvicksilver. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kvicksilver. Visa alla inlägg

söndag 17 januari 2010

Lågenergilamporna suger fortfarande

Idag hade DN en genomgång av kvaliteten på kvicksilverlampor ("lågenergilampor"). Precis som för ett år sedan suger de flesta rejält. De är fortfarande dyra och dåliga och lönar sig inte. Enda skillnaden verkar vara att tiden tills man får fullt ljus har minskat till i genomsnitt 1-2 minuter. Fortfarande långt kvar till glödlampornas noll sekunder.

"Den stora lögnen är att till exempel en lågenergilampa på 11 watt skulle ersätta en 60-watts glödlampa. För att komma upp i motsvarande 60 watt behövs snarare en lågenergilampa på 15 watt." Jag skulle t.o.m. vilja påstå 20W. Och det är med 20W jag räknat när jag i våras räknade på om det lönade sig för mig att byta glödlamporna i villan till kvicksilverlampor ("lågenergilampor"). Det gjorde det inte. Jag tjänade i bästa fall 100-200 kronor, men kunde även gå back med lika mycket. Och p.g.a. risken för kvicksilverförgiftning av barn och husdjur om en lampa går sönder, så skulle jag ändå inte ha bytt till dem. F.ö. "hjälper [de] inte miljön ett skvatt p.g.a. det lilla smutsiga kretskortet och andra komponenter. Det enda som skett är att miljöförstöringen flyttat till Kina". Utan diodlampor blir mitt val den dag de ger ett vettigt ljus. Tills vidare får jag köra på förrådet av billiga IKEA-glödlampor.

Hur gjorde jag min beräkning då?

Jag räknade alla lampor jag hade hemma och bedömde hur ofta de rimligen var påslagna under året och därifrån månadsförbrukningen i kWh. Resultatet framgår av den gula linjen nedan. Grafen visar i övrigt min förbrukning ut för de senaste ca 2 åren (staplar är elförbrukning, kurvor maxtemperatur). Anläggningen (vattenburen golvvärme och värmeväxlare) är inställd på ca. 16 graders inomhustemperatur när ingen är hemma. Ytan som hålls uppvärmd är på ca 180 kvm. När vi är hemma och tänder lampor etc. ligger inomhustemperaturen på ca 19-20 grader vintertid.

Som du kan se är lampornas elförbrukning försumbar. Den fördelar sig ungefär så här (jag har tagit i lite i överkant): maj-aug 200 kWh, sep-apr 1200. Perioden sep-apr bidrar mina lampor till uppvärmning, medan maj-aug kan betraktas som spill. Av detta spill går säg 5% till att lysa upp rummet och resterande 95%, d.v.s. 190 kWh, är "förlust". Av denna förlust återvinner min värmepump (värmer vatten) säg 15%. Återstår då ca 165 kWh i "förlust".

Och detta är konservativt räknat eftersom Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) räknat att upp till 50% av spillvärmen från glödlampor kan utnyttjas till "om huset värms med direktverkande el och har snabb och effektiv reglering". Så skulle min anläggning återvinna 50% sjunker förlusten till ca 90 kWh. Per år.

Eftersom lågenergilamporna är runt 5-10 gånger dyrare än vanliga glödlampor ger deras 5-10 gånger längre livslängd ingen vinst. Alltså spelar det i slutändan ingen roll.

T.ex. 40 st 60W glödlampor på IKEA kostar ca 100 SEK (19:- för ett 8-pack i jan 2009), medan 40 st 20W lågenergi kostar (35:-/st den 15:e) 1400. Om jag räknar konservativt med 600 timmars brinntid för glödlamporna och realistiskt med 4000 för den billiga lågenergilampan innan ljuset blir för dåligt eller lampan gett upp, så tillkommer ca 600 kronor i inköp för glödlamporna, d.v.s. totalt 700 SEK för 4000 timmar.

Till detta tillkommer 240kWh (60W x 4000h) alltså cirka 240 kronor. Totalkostnad för glödlamporna är alltså 940 kronor för 4000 timmar, vilket fortfarande är billigare än de 1400 kronorna kvicksilver-lågenergilamporna kostade mig. För att nå break even måste alltså lågenergilampan fungera i ca 6000 timmar! Och ge samma ljus hela tiden...

Ovan konstaterade jag dock att ca 14% av elförbrukningen (165kWh) för belysningen sker maj-aug (eg. mitten av maj till mitten av sept) då den inte bidrar till uppvärmningen. Detta innebär att break even kommer att nås snarare vid ca 5000 timmar.

Varför räknar jag med så korta brinntider för lågenergilamporna? Därför att billiga sådana får sin livslängd betydligt förkortad av dålig kvalitet, försämrad ljuseffekt och korta eller många av/på-cykler. Och om du måste ha lågenergilampan på i en timme i utrymmen där du tidigare tände en vanlig glödlampa i kanske max 5-10 minuter, ja då har du snabbt minskat livstiden på lågenergilampan eller förlorat kW på den längre brinntiden. Detta är riktigt idiotiskt.

Det har också argumenterats att värmen från glödlampor hamnar fel. Men! Glödlampor avger värme som sprids via konvektion igånghållen av de luftrörelser som kallras vid fönster och människor i rörelse orsakar i mitt hus (vilket även sker med värmen från mina element och golvvärme). Den enda värme som hamnar "fel" torde vara från armatur inbyggd i t.ex. taket, i annat fall är luftens rörelse tillräcklig för att man även ska kunna tillgodogöra sig värmen från taklampor. Har du en villa med öppen planlösning är det bara att sänka värmen på övervåningen för att dels tillgodogöra sig uppåtstigande värme, dels skapa rörelse av kallare luft som "rinner" ned till undervåningen och håller igång konvektionen.

Har man dessutom en frånluftsvärmepump som återvinner värme och tillför denna till golvvärmeslingor är förlusterna inomhus i ett modernt välisolerat hus mycket små.

Ja, rent krasst går det att käbbla rätt mycket om det här med värme eftersom det beror helt på förutsättningarna i det enskilda hemmet. Och när det inte finns en enda vettig undersökning. Energimyndigheten kan inte prestera en enda--bara en gammal inskannad rapport från SP från 1998! Som i och för sig mera stöder man inte tjänar ett öre än tvärtom. Däremot är det lämpligt att använda lågenergilampor utomhus, eftersom den värmen inte går att tillvarata.

Så alltså är lågenergilampor inte en lysande affär. Och som om det inte vore nog orsakar lågenergilampor ("utrustning med olinjära lastegenskaper") högfrekventa störningar i elnätet (s.k. harmonisk distorsion--tänk dig att du kastar flera stenar i en vattensamling, där ringarna möts skapas en störning), vilket kan ge upphov till läckströmmar och ökad risk för brand. Dessutom brummar lamporna ofta svagt brummande och har helt enkelt ett kasst ljus. Lägg även märke till att din grannes dåliga elnät kan påverka ditt elnät...

Ett annat bortglömt problem är risken för brand orsakad av överhettning av ljusrör och lågenergilampor. En enkel tumregel att alltid omedelbart byta lampor som blinkar eller som verkar ha svårt att tända för att minimera risken för överhettning och brand. (Vanliga glödlampor brukar gå ofta sönder utan förvarning med en knäpp eller en smäll, men byt även dessa om du märker att de börjar glappa.)

Dessutom trivialiseras mängden kvicksilver i lamporna. 5 milligram är inte trivialt. En kall lampa avger mindre mängder än en varm där kvicksilvret är förångat. Om alla 5 milligram (=5000 mikrogram, µg) kvicksilver i lampan förångades i ett rum med storleken 3x4x2.4 meter (ca 30 m3), skulle koncentrationen i rummet uppgå till 167 µg/m3. Jämför detta med det amerikanska ATSDR* "chronic minimal risk level" på 0.2 µg/m3! Hade det varit en arbetsplats hade det blivit krigsrubriker, men i hemmet är det OK att vädra i 30 minuter...


Hantering av trasigt lysrör.

Och slutligen innebär det att kvicksilverutsläppen i Sverige ökar. Inte minskar!

Summa summarum innebär denna löjliga övergång ingenting annat än extra kvicksilver i din närmiljö. Satsa på kvicksilverfria lågenergilampor (LED), isolera eller flytta till lägenhet om du vill minska elräkningen.

Andra bloggar om , , , , .

söndag 8 mars 2009

Lågenergilampor sparar inte många kronor åt mig

Har tidigare nämnt att lågenergilampor knappast innebär en besparing för mig i min välisolerade villa. Tog mig häromdagen tid att räkna lite på det och kom fram till att det troligen max kan innebära en hundring eller så.

Varför det? Ja främst därför att spillvärmen från lamporna går åt till att värma upp mitt hus, men också att jag har en värmepump som tillvaratar spillvärmen från lamporna och de personer som vistas i huset.

Jag har ställt in min anläggning på ca. 16 graders inomhustemperatur när ingen är hemma. När vi är hemma och tänder lampor etc. ligger inomhustemperaturen på ca 19-20 grader!

Så här ser min förbrukning ut för de senaste ca 2 åren:
(Staplar är elförbrukning, kurvor maxtemperatur och gula strecken lampornas elförbrukning.)
Som du kan se är lampornas elförbrukning försumbar. Den fördelar sig ungefär så här (jag har tagit i lite i överkant): maj-aug 200 kWh, sep-apr 1200. Perioden sep-apr bidrar mina lampor till uppvärmning, medan maj-aug kan betraktas som spill. Av detta spill går säg 5% till att lysa upp rummet och resterande 95%, d.v.s. 190 kWh, är "förlust". Av denna förlust återvinner min värmepump (värmer vatten) säg 15%. Återstår då ca 165 kWh i "förlust".

Eftersom lågenergilamporna är runt 5-10 gånger dyrare än vanliga glödlampor ger deras 5-10 gånger längre livslängd ingen vinst. Alltså spelar det i slutändan ingen roll.

T.ex. 40 st 60W glödlampor på IKEA kostar ca 100 SEK (19:- för ett 8-pack i jan), medan 40 st 20W lågenergi kostar (35:- den 15:e) 1400. Om jag räknar konservativt med 600 timmars brinntid för glödlamporna och realistiskt med 4000 för den billiga lågenergilampan innan ljuset blir för dåligt eller lampan gett upp, så tillkommer ca 600 kronor i inköp för glödlamporna, d.v.s. totalt 700 SEK för 4000 timmar.

Till detta tillkommer 240kWh (60W x 4000h) alltså cirka 240 kronor. Totalkostnad för glödlamporna är alltså 940 kronor för 4000 timmar, vilket fortfarande är billigare än de 1400 kronorna kvicksilver-lågenergilamporna kostade mig. För att nå break even måste lågenergilampan fungera i ca 6000 timmar!

Ovan konstaterade jag dock att ca 14% av elförbrukningen (165kWh) för belysningen sker maj-aug (eg. mitten av maj till mitten av sept) då den inte bidrar till uppvärmningen. Detta innebär att break even kommer att nås snarare vid ca 5000 timmar.

Varför räknar jag med så korta brinntider för lågenergilamporna? Därför att billiga sådana får sin livslängd betydligt förkortad av korta eller många av/på-cykler. Och om du måste ha lågenergilampan på i en timme i utrymmen där du tidigare tände en vanlig glödlampa i kanske max 5-10 minuter, ja då har du snabbt minskat livstiden på lågenergilampan eller förlorat kW på den längre brinntiden. Detta är riktigt idiotiskt.

Till på köpet riskerar jag min, min familjs, mina barna, mina vänners o.s.v. hälsa p.g.a. kvicksilvret i lågenergilamporna som säljs. Skulle en lampa gå sönder och jag blir förgiftad, kostar mig sjukfrånvaron 1000tals kronor mer än vilken "vinst" som helst.

(Har börjat leta diodlampor (LED-lampor), som åtminstone inte innehåller kvicksilver, och har hypotetiska brinntider på 50000 timmar. Får se om jag hittar något vettigt som i varje fall kan ersätta de sex lysrör jag har och lågenergilamporna som jag använder utomhus.)


Och som om det inte vore nog orsakar lågenergilampor ("utrustning med olinjära lastegenskaper") högfrekventa störningar i elnätet (s.k. harmonisk distorsion--tänk dig att du kastar flera stenar i en vattensamling, där ringarna möts skapas en ströning), vilket kan ge upphov till läckströmmar och ökad risk för brand. Dessutom brummar lamporna ofta svagt brummande och har helt enkelt ett kasst ljus. Lägg även märke till att din grannes dåliga elnät kan påverka ditt elnät...

Vilket bedrägeri detta är!!!

Redigerad och utökad med inköps- och driftkostnader den 15:e mars. Lite fördjupning: www.physics.ucla.edu/~nassar/AJP_71_577_June_2003.pdf.

Andra bloggar om , ,

måndag 16 februari 2009

DN: "miljöfarlig energisparare"

Sent vaknar syndaren. DN uppmärksammade idag att lågenergilamporna innehåller miljögiftet kvicksilver (del A, sida 6, 2a stockholmsuppl.). (Andra tidningar har också börjat uppmärksamma detta. T.ex. har Helsinborgs dagblad en hyfsad artikel.) Fortfarande missar man dock att möbler, textilier, böcker, mattor, kläder etc kan komma att innehålla kvicksilver från en trasig lågenergilampa.

Frågan är hur mycket. 5 milligram är inte trivialt. En kall lampa avger mindre mängder än en varm där kvicksilvret är förångat. Om alla 5 milligram (=5000 mikrogram, µg) kvicksilver i lampan förångades i ett rum med storleken 3x4x2.4 meter (ca 30 m3), skulle koncentrationen i rummet uppgå till 167 µg/m3. Jämför detta med det amerikanska ATSDR* "chronic minimal risk level" på 0.2 µg/m3 !

Så även om utsläppet motsvarar det Maine EPA uppmätt, så kommer rummet att i flera dagar ha en vida högre kvicksilverhalt i luften än 0,2 µg/m3.

Andra problem är att kvicksilver som hamnar i t.ex. en matta eller textil med tiden kan komma att omvandlas till metylkvicksilver tack vare bakterier som finns i vår omgivning. Metylkvicksilver är mycket, mycket giftigare än metalliskt kvicksilver (det som bildar ånga i lampan).

Dessutom spelar det ingen roll hur mycket du vädrar när kvicksilvret väl hamnat i en matta. Det sitter där tills du dammsuger och sprider lite till.
____________
*Agency for Toxic Substances and Disease Registry

Andra bloggar om ,

onsdag 11 februari 2009

Tjat om kvicksilver

Min lilla research kring kvicksilver när jag skrev om lågenergilamporna gjorde mig inte mycket klokare, så jag nördade ner mig ordentligt och plöjde diverse avhandlingar och anti-kvicksilversajter.

Det var inte lätt att dra någar slutsatser, men de flesta verkade överens om ett och annat. De exakta mekanismerna kring varför man blir förgiftad och varför det är stor variation mellan individer var inte riktigt klart.

Vad som var klart var att giftverkan beror på:
  • Typ av kvicksilverförening (metallisk, gas (ånga), metylHg, HgCl etc etc)
  • Längden på exponeringen
  • Och om förgiftningen skett via inandning, via mun- och nässlemhinna (d.v.s. amalgam), förtäring eller genom hud
Dessutom är Hg giftigt för nästan alla levande organismer.

Giftverkan antas bero på att Hg binder starkt och lätt till svavelföreningar (mera precist thioler (merkaptaner)). Framför allt att det bildar föreningar till sin struktur lika methionin, cystin och homocystin och på så sätt "lurar kroppen".(1)

För att sammanfatta har jag ritat följande diagram.

A) Mycket ungefärlig verkan i olika åldersgrupper vid samma exponering. (-1 avser prenatalt.)

B) Mycket ungefärlig verkan inom en grupp individer med ungefär samma bakgrund, ålder och diet. I symptomöversikten saknas kardiovaskulära effekter (t.ex. vaskulit, och som vissa misstänker, kanske även Kawasakis sjukdom).

C) Mycket ungefärlig latens vid förgiftning vid olika doser och typ av exponering (i ett ofta omnämnt dödsfall uppstod inte tydliga symptom förrän månader efter exponering(2))


___________________
(1) För den som vill grotta ner sig rekommenderas Bridges CC, Zalups RK, Molecular and ionic mimicry and the transport of toxic metals. Toxicol Appl Pharamacol 2004(3)-274-308, 2005.
(2) http://www.chm.bris.ac.uk/motm/dimethylmercury/dmmh.htm
Siten www.mercuryexposure.org är intressant, men får delvis läsas med lite urskiljning.



Andra bloggar om ,

tisdag 3 februari 2009

Kvicksilver är nyttigt -- de "ofarliga" lågenergilamporna


Nedan följer en lång och torr utläggning om kvicksilver, som finns i alla lågenergilampor av ljusrörstyp, men inte i diodlampor. För mera information se källor i slutet av inlägget.

Kvicksilverbetning förbjöds på 60talet eftersom fåglar och andra djur dog till höger och vänster, men amalgamet försvarades (det var ju en annan sorts "säkrare" kvicksilver) både irrationellt och p.g.a. sårad yrkesstolthet och myndighetsprestige, resp. risken för kostsamma stämningar i USA (i linje med cigarett-industrins kräftgång).

Det var också väldigt politiskt okorrekt i medicinkretsar att ifrågasätta kvicksilver i amalgam. Delvis beroende på att många av symptomen varit av SVBK-typ (sveda, värk- och brännkärring) eller påverkat psyket diffust. Dessutom korrelerar blod- hår- och urinhalter inte väl med intra-cellulära halter.

De två vanligaste källorna till kvicksilverpåverkan och -exponering i den allmänna befolkningen har hittills varit kvicksilverånga från tandamalgam (1-100! mikrogram/dygn beroende på antal lagningar, deras ålder och exakta metallproportioner, matvanor och "mun-kemi") och metylkvicksilver från industri (avfall, förbränning, tillverkning). Nu kommer kompaktljusrör / lågenergilampor i hemmet att bli en tredje källa av dels kvicksilverånga, dels metylkvicksilver. (Kvicksilvret från amalgam kan mätas i modersmjölken vid amning. Ju fler amalgamfyllningar desto högre halt kvicksilver i mödersmjölken).

Lågenergilampor kan som tidigare nämnts släppa ut upp till 65 kvicksilver mikrogram/kubikmeter luft, vilket skall jämföras med de 0,2 mikrogram/kubikmeter luft som förmodas vara den s.k. ”no adverse effect level” (NOAEL). Alltså i värsta fall mer än 300 gånger NOAEL.

Kvicksilverångan tas lätt upp av kroppen (ca 80 % av inandad mängd), medan metalliskt kvicksilver tas upp i liten mängd (< style="font-size:85%;">Fördjupningar
Kvicksilver allt giftigare, Forskning och framsteg, 7:44-49, 2003 (http://fof.se/index.lasso?id=03744)

Ambitiösa artiklar om amalgam och kvicksilver finns i The Art Bin Health Issue, 2003-01-07: http://art-bin.com/art/aanew.html.


Andra bloggar om ,
____________________
Några källor
Palkovicova et al, Maternal amalgam dental fillings as the source of mercury exposure in developing fetus and newborn. J Expo Sci Environ Epidemiol, 18(3):326-331, 2008.

Ask et al, Inorganic Mercury and Methylmercury in Placentas of Swedish Women, Environ Health Perspect 110(5):523-526, 2002

Oskarsson et al, Total and inorganic mercury in breast milk in relation to fish consumption and amalgam in lactating women, Arch Environ Health. 51(3):234-41, 1996.

http://www.anemone-project.dk

http://www.chef-project.dk

http://emedicine.medscape.com/article/1175560-overview (accessed feb 1 2009)

Weiss et al, Silent Latency Periods in Methylmercury Poisoning and in Neurodegenerative Disease, Environ Health Perspect 110(S5):851-854, 2002

Clarkson et al, Mechanisms of mercury disposition in the body, Am J Ind Med 50 (10):757-64, 2007

Clarkson TW., The three modern faces of mercury. Environ Health Perspect, 110 (S1):11-23, 2002

Choi et al, Negative Confounding in the Evaluation of Toxicity: The Case of Methylmercury in Fish and Seafood, Crit Rev Toxicol 38(10):877–893, 2008.

söndag 1 februari 2009

Desinformation pågår

Igår skrev Jenny Jevert en ledare i DN (www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=879105) om kvicksilver, förlåt lågenergilampor, där hon rabblade mantrat om en bättre och grönare värld bara vi släpper ut kvicksilvret i våra hem istället, och hänvisade glatt till att kemikalieinspektionen sagt att 'de e bar å vädr ut et'.

Jomenvisst, kanske det fungerar i ett tomt rum med golv-till-tak fönster, men inte med vanliga fönster på en meters höjd -- kvicksilverånga är tyngre än luft och därför svår att vädra ut. Dessutom kan lampan gå sönder över en t.ex. en matta som tar åt sig kvicksilvret och sedan utsöndrar (det avdunstar) över en längre tidsperiod.

Är det små mängder då? Nä-då de kan innehålla från 1-18 mg. Nyare lampor ligger runt 5 mg eller något under. Låter kanske lite. Det är det inte, detta är ett av de giftigaste ämnena man kan handskas med som vanlig Svensson. Och en stor fet varningsdödskalle skulle säkerligen ha prytt alla andra icke-hushållsprodukter med lika mycket kvicksilver i sig. Högriskavfall kallas det visst så fort lampan hamnat på tippen. (Lite som med amalgam det här, kvicksilvret blir gött så fort det hamnar i din mun -- och nu i din sovrumsmatta.)

I ett rum som mäter, säg 3x4x2,4 meter, vilket är ca 30 kubikmeter, skulle det, om allt kvicksilver i lampan förångades, innebära cirka 33-600 mikrogram/kubikmeter. OK det var hypotetiskt, men finns det tester i real life? Jo, EPA (naturvårdsverket) i Maine har faktiskt testat (1) att ha sönder kvicksilverlågenergilampor som varit påslagna i en timme. De mätte upp till 65 (134 vid dammsugning) mikrogram nära den trasiga lampan. Håll andan och håll bort hunden. Anta nu ett worst case scenario och ett utsläpp på 65 mikrogram kvicksilverånga (d.v.s. i gasform)/kubikmeter luft. Om du andas 12 kubikmeter luft/dygn. Då skulle du få i dig 780 mikrogram kvicksilver på ett dygn eller ca 12 mikrogram på en halvtimme. (Skulle 600 mikrogram ha släppts skulle du istället suga i dig 7200 mikrogram på ett dygn eller 150 mcg på en halvtimme). En lång tång rekommenderas. Skulle utsläppet ske på en matta är risken stor för att kvarvarande kvicksilverdroppar avger kvicksilver i veckor, vilket skulle innebära risk för kritiska lungskador (2). En kortare exponeringen gör troligen att de flesta skulle klara sig med ett grinigare och mera irriterat humör inom några veckor från exponering.

Det råder viss oklarhet om effekterna. De svenska reglerna säger max 30 mikrogram/kubikmeter luft per åtta timmar (=120mcg), medan de amerikanska anger 0,3 mikrogram (6). Det amerikanska lägstavärdet tar hänsyn till särskilt känsliga individer. Stor individuell variation förekommer i hur kvicksilverförgiftning yttrar sig. Alltså 100 gånger farligare i USA än i Sverige. Vem väljer du att tro på?

Men du kanske använder en lång tång när du plockar upp bitarna från lampan...

Men kvicksilverutsläppen minskar ju. Jo i vissa länder kommer kvicksilverbelastningen i helhet att minska: kontinentaleuropa, stora delar av USA, Kina och delar av Ryssland. I bl.a. Sverige, Norge, Finland kommer utsläppen att öka (3)--och ökningen sker koncentrerat i ditt hem varje gång du råkar ha sönder en lampa. Jo, men det är väl bra, eller hur?

Nej, bara idiotiskt. Den 6/2 svarade Jenny på en inlaga av Sören Wibe i DN och upprepade igen att utsläppen skulle minska. Hon ignorerade att teknik för att rena rökgaserna från kolkraftverk från kvicksilver finns (upp till 98% effektivitet). Teknik för att bygga lampor utan kvicksilver finns, så varför gå över ån efter vatten Jenny? (Ja den nordiska elmarkanden innebär att Sverige importerar kolkraft från i värsta fall orenade utsläpp, men å andra sidan exporterar vi icke-kol-el, så det är ett nollsummespel, som bara kostar konsumenten.)

Enligt kemikalieinspektionen var nytillförseln av kvicksilver 2003 435 kilo, varav va 140 från ljuskällor (inkl. neonrör) (4). Om de cirka 80 miljoner glödlampor som uppskattas säljas skulle det innebära, om lågenergilampan innehåller 5 mg, en upp till nästan 300% ökning av nytillförseln från ljuskällor. M.a.o. 400 kg extra nytillförsel--en 50% ökning av nytillförseln. Är detta en minskning? Enligt DN och Jenny Jevert tydligen så.

Nedfallet från utländska källor då? Enligt prof. I Skare var nedfallet över Sverige ca 7000 kg 1996 (5). Om man antar att rökgasrening av utländska "fossilkraftverk" nu blivit 80% effektiv skulle nedfallet hypotetiskt ha minskat till 1400 kg. Skulle effektivitetn ha vara 95% innebär det endast 350 kg. I det fallet skulle en total övergång till lågenergilampor verkligen inte innebära en utsläppsvinst. Inse att du har fel Jenny.

Apropå nollsummespel -- i min lilla villa med frånluftsvärmepump så är det fullständigt meningslöst med lågenergilampor (återkommer senare med kalkyl).

Hittade f.ö. det här på nätet http://slowfox.wordpress.com/2008/12/03/radda-edisons-glodlampa/

(1) Maine Compact Fluorescent Lamp Study, feb 2008. http://www.maine.gov/dep/rwm/homeowner/cflreport.htm
(2) Acute inorganic mercury vapor inhalation poisoning, Pathology International 50(3), 2001.
(3) Spatial Assessment of Net Mercury Emissions from the Use of Fluorescent Bulbs" Environ Sci Technol. 42(22), 2008.
(4) KemI rapport 2/04 http://www.kemi.se/upload/Trycksaker/Pdf/Rapporter/Rapport2_04.pdf
(5) Enl bilaga till Arbetslivsinstitutet remiss (diarienr 531/96) till miljödepartementet med anledning av promemoriorna "Avveckling av kvicksilver i varor" (KEMI 960629), "Avveckling av kvicksilver" (NV 960618) och "Avveckling av amalgam inom tandvården" (KEMI 960627)
(6) http://www.epa.gov/ttn/atw/hlthef/mercury.html

Andra bloggar om ,

2009-02-06 21:00 reviderad och utökad version
2009-02-14 16:00 länk till AV + 8 timmar förtydl., 600 mcg-jämförelse
Upphovsrätt:
Creative Commons License