Det var inte lätt att dra någar slutsatser, men de flesta verkade överens om ett och annat. De exakta mekanismerna kring varför man blir förgiftad och varför det är stor variation mellan individer var inte riktigt klart.
Vad som var klart var att giftverkan beror på:
- Typ av kvicksilverförening (metallisk, gas (ånga), metylHg, HgCl etc etc)
- Längden på exponeringen
- Och om förgiftningen skett via inandning, via mun- och nässlemhinna (d.v.s. amalgam), förtäring eller genom hud
Giftverkan antas bero på att Hg binder starkt och lätt till svavelföreningar (mera precist thioler (merkaptaner)). Framför allt att det bildar föreningar till sin struktur lika methionin, cystin och homocystin och på så sätt "lurar kroppen".(1)
För att sammanfatta har jag ritat följande diagram.
A) Mycket ungefärlig verkan i olika åldersgrupper vid samma exponering. (-1 avser prenatalt.)

B) Mycket ungefärlig verkan inom en grupp individer med ungefär samma bakgrund, ålder och diet. I symptomöversikten saknas kardiovaskulära effekter (t.ex. vaskulit, och som vissa misstänker, kanske även Kawasakis sjukdom).

C) Mycket ungefärlig latens vid förgiftning vid olika doser och typ av exponering (i ett ofta omnämnt dödsfall uppstod inte tydliga symptom förrän månader efter exponering(2))

___________________
(1) För den som vill grotta ner sig rekommenderas Bridges CC, Zalups RK, Molecular and ionic mimicry and the transport of toxic metals. Toxicol Appl Pharamacol 2004(3)-274-308, 2005.
(2) http://www.chm.bris.ac.uk/motm/dimethylmercury/dmmh.htm
Siten www.mercuryexposure.org är intressant, men får delvis läsas med lite urskiljning.
Andra bloggar om kvicksilver, lågenergilampor
