Långt 1:a maj tal följer ;-).
Jan Rosen, Henrik Ponten m.fl. försöker ständigt klibba fast negativa och osanna epitet på fildelning och i förlängningen internet och intellektuell frihet. De följer en gammal tradition utvecklad till fulländning av tobaksbolagen.* Digital maoism var Rosens försök att antyda att fildelning är vänster, anti-demokratiskt (referensen till Mao) och därför anti-kapitalistiskt (Maos kulturrevolution) och därför dåligt. Och sålunda piratpartiet och fildelare likaså.
Jag vill påstå att fildelning och avskaffad upphovsrätt är ett klockrent hyperkapitalistiskt projekt. En helt fri marknad borde klara sig helt själv utan inblandning av staten och fördelning av tillfälliga statligt sanktionerade produktions- och försäljningsmonopol till vissa (immaterielrätten). En helt fri kapitalism utan några som helst hinder för varuflöden och en knivskarp konkurrens mellan produktionsmedel och försäljningsmetoder. En kapitalism fri från alla begränsningar--må bäste säljare vinna... Det "naturliga urvalet" avgör vilket produktionssystem/säljkanal som överlever. Avsaknaden av hinder tvingar fram konstant innovation.
M.a.o. fri fildelning kan ses som en aspekt av Kinsellas variant av Rothbards anarkokapitalistiska utopi. Kinsella är en amerikansk immaterielrättsjurist som anser att immaterielrätten inkräktar på äganderätten och är ett hinder för en fri marknad. Läs Kinsella och Mercers argumentation: "Do patents and copyrights undermine private property?". Hör även intervju med Kinsella. Se även Boldrin & Levine.
Nackdelen med helt fri kapitalism är dock att den starkes rätt förr eller senare skulle gälla eller att kunskapen skulle låsas in i hemliga sällskap eller skrån. Detta för att kontrollera intäktskällan. Så en helt fri fildelning gagnar sannolikt i slutänden vare sig samhället eller kapitalismen. Lika litet som en evig (över 20 år) upphovsrätt gagnar samhället eller kapitalismen.
De klassiska exempel på någorlunda anarkokapitalistiska samhällen som brukar framföras, det medeltida Island och "vilda västern", har inte fungerat som sådana någon längre tid. De har i slutänden slutat i oligarkier och resursmonopol, eftersom anarkokapitalism i princip kräver ett samhälle där alla är jämbördiga och jämnstarka. Så att ingen kan sko sig på den andres bekostnad. Ett klan-samhälle eller stadsstater av italiensk eller tysk typ helt enkelt. Förr eller senare kommer dock någon allians av klaner eller städer att av olika skäl stå starkare och kunna växa till sig på de andras bekostnad--och den anarkokapitalistiska utopin att rasa samman.
Immaterielrätten kan utifrån detta ses som ett försök att dels uppmuntra till fritt tillgängliggörande i utbyte mot ett kortvarigt handels och produktionsmonopol. En sorts överenskommelse mellan jämbördiga parter att ge varandra chansen att realisera en ide utan störningar. Men begränsat i tiden så att inga långvariga monopol uppstår. Likväl som att andra ska få en chans att omsätta iden om upphovsmannen misslyckas. Vilket i mångt och mycket är Rothards ide om att endast resurser som används får ägas/innehas. Kan någon göra en bättre version, en bättre distributionskanal (t.ex. PirateBay) etc etc så är det rätt och riktigt att konkurrera ut andra.
Inom patenträtten kan man se att idealet om jämbördiga och jämnstarka parter fungerar.** Här har ingen evighetsglidning skett. Inga lobbygrupper för ett enskilt oligopol har ännu lyckats ta kontroll över lagstiftningen. Skyddstiderna har varit i stort oförändrade på omkring 20 år de senaste 600 åren (om man hårdrar det lite och patent definieras som ett tillfälligt monopol oavsett om det innebär en innovation--annars bara cirka 300 år).
Inom upphovsrätten finns dock inga jämnstarka parter längre. Upphovsrätten har sedan länge upphört att vara balanserad. Den har förfallit till att vara en godtycklig inskränkning. Det "underhållnings-industriella komplexets" oligopol och 100-åriga lobbyarbete har lett till att enbart producentens/företagens röst blir hörd. Konsumenten existerar bara som en enarmad bandit som ska pungslås på pengar kosta vad det kosta vill.
Den ursprungliga kortvariga upphovsrätten--de facto ett tidsbegränsat tillverknings- och försäljningsmonopol--gagnade ekonomisk utveckling, eftersom upphovsmannens fick en möjlighet att riskfritt försöka omsätta sin ide till vara. Men också därför att det kapitalistiska "idealet" om att en ny entreprenör ska få sin chans om den ursprunglige inte lyckas fungerade.
Den nuvarande upphovsrätten gagnar enbart en liten girig grupp, ivrigt påhejade av den försvinnande lilla skara upphovsmän som trots "underhållnings-industriella komplexet" lyckats göra sig rika. Och nu vill leva på sina lagrar i all evighet. Upphovsmän som gått från att vara nyskapande till att parasitera på samhället i ohelig allians med oligopolet.
En nästintill evig upphovsrätt är ett hot mot ett fritt kapitalistiskt samhälle. Den innebär en inskränkning i äganderätt och rätten att fritt förfoga över sin egendom. Konsumentens äganderätt ignoreras totalt. En korporativ situation där företagen styr staten har uppstått. D.v.s. Galbraiths "predator state" (företags-kommunism om du så vill) gäller. Finns det bevis för detta? Ja, bara det faktum att upphovsrätten ständigt förlängs när det passar oligopolet är bevis nog. Ett ekonomiskt starkt oligopol mot en svag konsumentmotpart, som staten inte längre skyddar, driver igenom sina privata lagar. Och kunskapen är lika inlåst som i det gamla skråväsendet.
Alltså Galbraiths "predator state" (rovstaten / roffarstaten) i sin prydno.
Det är därför jag anser att piratpartiets röst behövs. De är en av de få, som, i mitt tycke, kämpar för konsumenten, för äganderätt (genom att begära en begränsad upphovsrätt) och mot "the predator state" (deras medborgarrättsliga ideal). De partier som däremot borde vara för kapitalism har slutat värna om sina ideal och rör sig mot den korporativa högervariant där företagen styr staten (på vänstersidan skulle staten styra företagen).
Andra bloggar om piratpartiet, upphovsrätt, digital maoism, fildelning, Galbraith, Kinsella, predator state, Rothbard, anarkokapitalism, äganderätt
_______________
* Exempel på bekant taktik: "The aggressive posture we have taken . . . continues to make these cases extremely burdensome and expensive for plaintiffs’ lawyers. . . . To paraphrase General Patton, the way we won these cases was not by spending all of [RJR]’s money, but by making that other son of a bitch spend all of his." Jordan, M.J. 1988. Memorandum to unspecified smoking and health attorneys. 29 Apr. Cited in Haines v. Liggett Group, Inc. 814 Federal Supplement 414 (D.N.J. 1993), p.241.
Tobacco industry tactics
Tobacco industry efforts subverting International Agency for Research on Cancer's second-hand smoke study
** Däremot förekommer kritik mot kostnader, komplexa patent mm
090501 21:50 och 22:21 -- smärre korrektur och saknad text införda
090502 13:44 -- några tobaks referenser och patentnoten
fredag 1 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hear! Hear!
SvaraRaderaDet var det bästa inlägget hittills i debatten som pågår ute på nätet. Hoppas många läser det!
SvaraRaderaMan blir ju nästan tårögd! Fem fildelare av fem möjliga! Katchingggg!
SvaraRadera/Matthias
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaೕ(•̀ᴗ•́)
SvaraRaderaLove kaomoji