Bloggen BayWatcher frågade sig för en månad sen om ett rättegångsfel begåtts i Pirate Bay-domen. I posten hänvisas till rättegångsbalken 30 kap. 3 §: "Dom må ej avse annan gärning än den, för vilken talan om ansvar i behörig ordning förts eller fråga om ansvar eljest enligt lag må av rätten upptagas." Detta är dock inte hela stycket, utan det fortsätter: "Ej vare rätten bunden av yrkande beträffande brottets rättsliga beteckning eller tillämpligt lagrum."
Vad betyder detta på vanlig svenska? Jo, att en domstol endast får (be)döma den gärning som åklagaren eller målsägaren angett, men också att domstolen "inte är bunden av rättsliga rubriceringar som parterna åberopar i målet".
Hur tillämpas detta i praktiken? Tja lite sisådär (se exempel i x-jobbet jag länkat till). Kontentan är dock att rättegångsfel inte begåtts i Pirate Bay målet, eftersom domstolen har hållit sig inom ramen för åklagarens ursprungliga gärningsbeskrivning / brottsrubricering. Och att åklagarens gärningsbeskrivning stämt med brottsrubriceringen.
Men det är inte bara detta lagrum som är relevant.
Utöver ovan gäller 45 kap. 5 § 1a stycket: "Väckt åtal må icke ändras. Åklagaren äge dock mot samme tilltalade utvidga åtalet att avse annan gärning, om rätten med hänsyn till utredningen och andra omständigheter finner det lämpligt." och, vilket är relevant i Pirate Bay-fallet, 3e stycket: "Såsom ändring av åtal anses icke, att åklagaren beträffande samma gärning inskränker sin talan eller åberopar annat lagrum än i stämningen uppgivits eller ny omständighet till stöd för åtalet."
Vilket rent konkret betyder att åtal kan ändras under pågående rättegång. Det kan både utvidgas och inskränkas. Detta kallas f.ö. taleändring eller åtalsjustering beroende på vad som ändras. I Pirate Bay-målet skedde under rättegången en åtalsjustering eftersom åklagaren tog bort några punkter. Men, även domstolen kan justera åtalet, inom åklagarens gärningsbeskrivning, så att de "ignorerade" åklagarens ändring skulle ju kunna betraktas som en "återjustering" :-)
Å andra sidan verkar det ha varit avgjort på förhand att de skulle dömas och dömas strängt. Så jag är inte särskilt förvånad.
En längre genomgång 30§3 i ett trevligt examensarbete från Lunds Universitet: "Tolkning av gärningsbeskrivning i svensk rättspraxis". Och om 45§5 kan du kort läsa på sidan 5 i Umeå universitets juridiska förenings tidskrift nr 2, 2001. I övrigt till kurslitteratur.
Andra bloggar om Pirate Bay, T Norström
söndag 31 maj 2009
lördag 30 maj 2009
Tvångsantibiotika
I en artikel på Newsmill påstår en läkare att fri etableringsrätt skulle innebära en ökad förskrivning av antibiotika därför att pat, enligt honom förväntar sig att läkaren [på vårdcentralen] "gör något". Jag tycker han står för ett väldigt pillercentrerat tänkande. Det är snarare så att ett recept är det enklaste sättet för en läkare att bli av med en patient. För pat duger ett trevligt och lyssnande samtal -- en försäkran om att det är en vanlig ofarlig infektion, förkylning o.s.v., som läker ut av sig själv -- ofta lika bra som ett onödigt recept. Men, när målet är maximalt antal "slutbehandlade patienter", d.v.s. utkickade ur mottagningsrummet, per timme, så är det mycket enklare att låtsas lyssna och skriva ett recept. Man så att säga viftar med trollstaven och ger intrycket av att göra något. Mer för att själv känna sig duktig än för att pat så vill.
Som redovisningen i DN av läkarnas hantering av pat visar, är detta också fallet. Man tittade lite förstrött i halsen och kanske näsan och gav på så sätt sken av att göra något -- lite hokus pokus helt enkelt -- och sedan drog man till med det klassiska receptet och kunde snabbt avpollettera pat.
Visst det finns påstridiga patienter, men de blir också friska utan antibiotika. Om de är jobbiga är det lika enkelt att kontrollera lite noggrannare och sedan föreslå att boka in en "återkontroll" om 4-5 dagar, och samtidigt be pat ringa om "situationen plötsligt förvärras". Trolleri trollera två färdigbehandlingar på en patient. Tjusigt för byråkraterna på landstinget. Och pengar till vårdcentralen.
Och om vi verkligen ska göra något vettigt så måste även det ohämmade antibiotikabruket inom jordbruket upphöra. T.ex. har det i USA uppskattats att 6 miljoner kilo (!) antibiotika läcker ut i naturen från jordbruk. Och t.ex. författarna till avhandlingen "Agricultural Antibiotics and Human Health" visar på att vissa vancomycin-resistenta bakterier minskat när motsvarande preparat (avoparcin) förbjudits inom jordbruket.
Så det räcker inte med att läkarna gör något, även inom jordbruket måste användningen drastiskt minska och helst upphöra.
Tillägg 31/5 2148. I dagens DN tas problemet med jordbruket upp i två artiklar: 1, 2.
Två artiklar i Scientific American tar upp problemen med antibiotikaresistens pga antibiotika i frukt och grönt, och i avloppsreningsanläggningar.
_________________
Andra bloggar om antibiotikaresistens
Som redovisningen i DN av läkarnas hantering av pat visar, är detta också fallet. Man tittade lite förstrött i halsen och kanske näsan och gav på så sätt sken av att göra något -- lite hokus pokus helt enkelt -- och sedan drog man till med det klassiska receptet och kunde snabbt avpollettera pat.
Visst det finns påstridiga patienter, men de blir också friska utan antibiotika. Om de är jobbiga är det lika enkelt att kontrollera lite noggrannare och sedan föreslå att boka in en "återkontroll" om 4-5 dagar, och samtidigt be pat ringa om "situationen plötsligt förvärras". Trolleri trollera två färdigbehandlingar på en patient. Tjusigt för byråkraterna på landstinget. Och pengar till vårdcentralen.
Och om vi verkligen ska göra något vettigt så måste även det ohämmade antibiotikabruket inom jordbruket upphöra. T.ex. har det i USA uppskattats att 6 miljoner kilo (!) antibiotika läcker ut i naturen från jordbruk. Och t.ex. författarna till avhandlingen "Agricultural Antibiotics and Human Health" visar på att vissa vancomycin-resistenta bakterier minskat när motsvarande preparat (avoparcin) förbjudits inom jordbruket.
Så det räcker inte med att läkarna gör något, även inom jordbruket måste användningen drastiskt minska och helst upphöra.
Tillägg 31/5 2148. I dagens DN tas problemet med jordbruket upp i två artiklar: 1, 2.
Två artiklar i Scientific American tar upp problemen med antibiotikaresistens pga antibiotika i frukt och grönt, och i avloppsreningsanläggningar.
_________________
Andra bloggar om antibiotikaresistens
fredag 29 maj 2009
Irrationell upphovsrätt
En upphovsrätt som sträcker sig upp till 70 år efter upphovsmannens död är inte rationell eller till skydd för skapande. Skaparen är död och därav är det omöjligt att upphovsrätten skulle leda till mera skapande. I de flesta fall är det dessutom så att de flesta upphovsmän är bortglömda och outgivna långt långt innan dess, vilket ofta, tack vare upphovsrättens krav, innebär en hämsko på nyskapande och spridande av verk.
Om man sedan betänker att vissa upphovsmän lobbat för evig upphovsrätt, så är det ställt utom tvivel att målsättningen med orimliga skyddstider är andra än skyddet av skapandet och kreativiteten. Dessa är enbart svepskäl för, ja, ren och skär girighet. Ju längre upphovsrätten förlängs desto mer konst, musik, film, text undandras allmänningen och desto mera utarmas kulturlivet. I förlängningen ett sorts, tja, konsumtionsslaveri.
Vad är nyttan med drastiskt nedkortad upphovsrätt, säg max 10 år från verkets offentliggörande? Förenad med en kort, säg, 2-årig upphovsrätt (d.v.s. intjänandemonopol) i samband med återutgivning? Enligt min mening en kraftig vitalisering av kulturlivet och kulturkonsumtionen.
Något som just Pirate Bay visade var att det fanns ett stort intresse för "bortglömda" alster, som annars inte längre utges. PirateBay tillgängliggjorde till "rätt pris" och stimulerade och revitaliserade kulturkonsumtion och nyskapande. Raka motsatsen mot vad upphovsrätten och den absurda tillämpning som t.ex. antipiratbyråns drakoniska insatser inneburit.
_______________
Andra bloggar om Pirate Bay, upphovsrätt
Om man sedan betänker att vissa upphovsmän lobbat för evig upphovsrätt, så är det ställt utom tvivel att målsättningen med orimliga skyddstider är andra än skyddet av skapandet och kreativiteten. Dessa är enbart svepskäl för, ja, ren och skär girighet. Ju längre upphovsrätten förlängs desto mer konst, musik, film, text undandras allmänningen och desto mera utarmas kulturlivet. I förlängningen ett sorts, tja, konsumtionsslaveri.
Vad är nyttan med drastiskt nedkortad upphovsrätt, säg max 10 år från verkets offentliggörande? Förenad med en kort, säg, 2-årig upphovsrätt (d.v.s. intjänandemonopol) i samband med återutgivning? Enligt min mening en kraftig vitalisering av kulturlivet och kulturkonsumtionen.
Något som just Pirate Bay visade var att det fanns ett stort intresse för "bortglömda" alster, som annars inte längre utges. PirateBay tillgängliggjorde till "rätt pris" och stimulerade och revitaliserade kulturkonsumtion och nyskapande. Raka motsatsen mot vad upphovsrätten och den absurda tillämpning som t.ex. antipiratbyråns drakoniska insatser inneburit.
_______________
Andra bloggar om Pirate Bay, upphovsrätt
torsdag 28 maj 2009
Tack Lars Gustafsson
Efter att ett flertal författare och kulturpersonligheter grinigt, girigt, grälsjukt och ogenomtänkt hyllat inskränkningar i demokrati och yttrandefrihet i profitens namn (ho ho låter som en rå-kommunist här) -- "herrar Guillous och de andra dussinförfattarnas möjligheter att att lägga sig till med nya herrgårdar" -- tar äntligen en stor kulturpersonlighet, Lars Gustafsson, till orda till demokratins, yttrandefrihetens och Internets försvar. Äntligen en kulturpersonlighet som tänker längre än till plånboken eller ersatt sina tankar med anti-piratbyråns propaganda. I en debattartikel på Expressen förklarar han varför han valt att rösta på Piratpartiet.
Klarsynt ser han alltså, till skillnad från mången annan inom kultureliten, att "Nu gäller det nätets fortsatta existens som idéforum och som medborgarrättslig institution, skyddad mot identitetskränkande ingrepp och skyddad mot mäktiga enskilda intressen. Att ett fransk-tyskt dårförslag just har fallit i Europaparlamentet innebär inte att nätfrihet och integritet på något sätt är tryggade." Något som även Sydsvenskans chefred uppmärksammade för några dagar sedan i en artikel om Piratpartiet. Han avslutade med frågan: "Idag är staten god. Kan vi vara säkra på att den är det i morgon?".
Åter till LG. Han fortsätter: "Förmodligen innebär nätet ett hot mot den materiella upphovsrätten. And so what? Intellektuell och personlig integritet för medborgarna, kort sagt ett internet som inte har förvandlats till en myndighetskanal av lobbypreparerade domstolar och EU-politiker i halskoppel, är rimligtvis viktigare än behoven hos en i huvudsak industriell litteratur- eller musikscen som snabbt förvittrar till makulatur redan i upphovsmännens egen livstid."
Ett underhållningsindustriellt komplex som hotar "konstens stora intellektuella sfär" och som inga "konstnärer och författare som tar sin verksamhet på intellektuellt och moraliskt allvar" bör stödja (fast LG uttrycker detta med att säga att distributionssystemet är sekundärt: läs fildelning och Pirate Bay). Om man hårdrar det lite så ansluter sig LG till den Lockeanska tanken om den immateriella allmänningen, "the immaterial commons". Tanken att alla kan skapa, kopiera, ta del av immateriella ting utan att kränka äganderätten. I modernare tappning har detta kommit att diskuteras som den digitala allmänningen, the digital commons. Eller kanske hellre den digitala allemansrätten ;-) Intressant debatt från MIT här.
Tack, Lars Gustafson för att du följer den stora intellektuella traditionen av försvar av medborgerliga rättigheter !
______________
Andra bloggar om Lars Gustafson, Pirate Bay, upphovsrätt, underhållningsindustriella komplexet, digital allmänning, digital allemansrätt
Klarsynt ser han alltså, till skillnad från mången annan inom kultureliten, att "Nu gäller det nätets fortsatta existens som idéforum och som medborgarrättslig institution, skyddad mot identitetskränkande ingrepp och skyddad mot mäktiga enskilda intressen. Att ett fransk-tyskt dårförslag just har fallit i Europaparlamentet innebär inte att nätfrihet och integritet på något sätt är tryggade." Något som även Sydsvenskans chefred uppmärksammade för några dagar sedan i en artikel om Piratpartiet. Han avslutade med frågan: "Idag är staten god. Kan vi vara säkra på att den är det i morgon?".
Åter till LG. Han fortsätter: "Förmodligen innebär nätet ett hot mot den materiella upphovsrätten. And so what? Intellektuell och personlig integritet för medborgarna, kort sagt ett internet som inte har förvandlats till en myndighetskanal av lobbypreparerade domstolar och EU-politiker i halskoppel, är rimligtvis viktigare än behoven hos en i huvudsak industriell litteratur- eller musikscen som snabbt förvittrar till makulatur redan i upphovsmännens egen livstid."
Ett underhållningsindustriellt komplex som hotar "konstens stora intellektuella sfär" och som inga "konstnärer och författare som tar sin verksamhet på intellektuellt och moraliskt allvar" bör stödja (fast LG uttrycker detta med att säga att distributionssystemet är sekundärt: läs fildelning och Pirate Bay). Om man hårdrar det lite så ansluter sig LG till den Lockeanska tanken om den immateriella allmänningen, "the immaterial commons". Tanken att alla kan skapa, kopiera, ta del av immateriella ting utan att kränka äganderätten. I modernare tappning har detta kommit att diskuteras som den digitala allmänningen, the digital commons. Eller kanske hellre den digitala allemansrätten ;-) Intressant debatt från MIT här.
Tack, Lars Gustafson för att du följer den stora intellektuella traditionen av försvar av medborgerliga rättigheter !
______________
Andra bloggar om Lars Gustafson, Pirate Bay, upphovsrätt, underhållningsindustriella komplexet, digital allmänning, digital allemansrätt
tisdag 26 maj 2009
Sonys VD: Internet suger
Häromveckan uttalade sig Michael Lynton, Sonys CEO, på paneldebatten "The Future of Filmmaking". Han ansåg att Internet bara fört med sig dåliga ting: "I'm a guy who sees nothing good having come from the Internet, period."
Han utvecklar sitt resonemang i artikeln "Guardrails for the internet" på Huffington Post, där han drar samma gamla visa om att kreativiteten dör och att en massa anställda i filmindustrin blir arbetslösa om inte internet regleras och upphovsrätten förstärks.
Han utvecklar sitt resonemang i artikeln "Guardrails for the internet" på Huffington Post, där han drar samma gamla visa om att kreativiteten dör och att en massa anställda i filmindustrin blir arbetslösa om inte internet regleras och upphovsrätten förstärks.
tisdag 19 maj 2009
Rösta pirat !
Rösta pirat !
Rösta pirat !
Rösta pirat !
Rösta pirat !
Rösta pirat !
ok ok nu vet du vad jag ska göra den 20:e maj.
Rösta pirat !
Rösta pirat !
Rösta pirat !
Rösta pirat !
ok ok nu vet du vad jag ska göra den 20:e maj.
onsdag 13 maj 2009
Civil olydnad mot upphovsrätt II
I min förra post om civil olydnad mot upphovsrätt menar signaturen "Tor" att fildelning inte sker i öppenhet och antyder sålunda att fildelning inte kan anses som civil olydnad. Jag vill påstå motsatsen, för om det är något PirateBay varit väldigt öppna med genom sitt agernade, så är det syftet och målet med sin site: att arbeta mot copyright i dess nuvarande form. Knappast i slutenhet.
"Tor" (Privoxy? ;-) menar också att de kränkningar jag tar upp framför allt har att göra med brottsbekämpningsmetoder och inte med upphovsrätten i sig.
Jag menar att lagar och metoder som rör upphovsrätten är en direkt följd av upphovsrätten. Varför skulle dessa lagar annars ha stiftats? Lagar som är ett resultat av ett massivt lobbyarbete med evig upphovsrätt som ett mål! Det finns heller ingen rimlighet i lagar som enbart värnar om en parts önskemål och helt förbiser allmänintresset. Ingen stöld har begåtts, utan de är till för att skydda någon mot renomme- och ide-snyltning. Vad har det med icke-kommersiell fildelning att göra? Ingenting. Vore det inte för antipiratbyråns, MPAA, RIAA etc etc lobbying och propagandakampanjer då...:
Då skulle vi inte ha speciallagar som ger den ena parten orimliga fördelar.
Då skulle vi inte ha speciallagar som nedvärderar äganderätt till förmån för någons kontrollbehov och penningsug.
Då skulle vi inte ha speciallagar som tvingar ägare av en vara att om och om igen betala upphovsmannen (följerätten).
Då skulle vi inte ha speciallagar där bevisen är på skvallernivå.
Då skulle vi inte ha speciallagar som tillåter husrannsakan mot "vanliga Svenssons" för ett i sig väldigt futtigt brott. Intrångsundersökning var ursprungligen avsett för kriminell eller kommersiell verksamhet som skodde sig eller snyltade på någon annans ideer. (Vilket i och för sig är hela iden med kapitalismen: att bäste kapitalist må vinna. Inte den som kom med iden.)
o.s.v.
Därför tycker jag att upphovsrätten har en mycket stor del i kränkningar av mina rättigheter. Därför anser jag att fildelning kan anses som en form av civil olydnad. Likaså som en röst på Piratpartiet är en subtil form av civil olydnad för den som är medlem i, eller egentligen normalt sympatiserar med ett annat parti.
Ett led att sätta strålkastaren på en orimlig upphovsrätt och den lagstiftning som denna de facto är upphov till.
Rekommendera f.ö. att du läser En uppfinnares syn på upphovsrätt och Många skäl att rösta pirat.
Andra bloggar om piratpartiet, upphovsrätt, fildelning, äganderätt
"Tor" (Privoxy? ;-) menar också att de kränkningar jag tar upp framför allt har att göra med brottsbekämpningsmetoder och inte med upphovsrätten i sig.
Jag menar att lagar och metoder som rör upphovsrätten är en direkt följd av upphovsrätten. Varför skulle dessa lagar annars ha stiftats? Lagar som är ett resultat av ett massivt lobbyarbete med evig upphovsrätt som ett mål! Det finns heller ingen rimlighet i lagar som enbart värnar om en parts önskemål och helt förbiser allmänintresset. Ingen stöld har begåtts, utan de är till för att skydda någon mot renomme- och ide-snyltning. Vad har det med icke-kommersiell fildelning att göra? Ingenting. Vore det inte för antipiratbyråns, MPAA, RIAA etc etc lobbying och propagandakampanjer då...:
Då skulle vi inte ha speciallagar som ger den ena parten orimliga fördelar.
Då skulle vi inte ha speciallagar som nedvärderar äganderätt till förmån för någons kontrollbehov och penningsug.
Då skulle vi inte ha speciallagar som tvingar ägare av en vara att om och om igen betala upphovsmannen (följerätten).
Då skulle vi inte ha speciallagar där bevisen är på skvallernivå.
Då skulle vi inte ha speciallagar som tillåter husrannsakan mot "vanliga Svenssons" för ett i sig väldigt futtigt brott. Intrångsundersökning var ursprungligen avsett för kriminell eller kommersiell verksamhet som skodde sig eller snyltade på någon annans ideer. (Vilket i och för sig är hela iden med kapitalismen: att bäste kapitalist må vinna. Inte den som kom med iden.)
o.s.v.
Därför tycker jag att upphovsrätten har en mycket stor del i kränkningar av mina rättigheter. Därför anser jag att fildelning kan anses som en form av civil olydnad. Likaså som en röst på Piratpartiet är en subtil form av civil olydnad för den som är medlem i, eller egentligen normalt sympatiserar med ett annat parti.
Ett led att sätta strålkastaren på en orimlig upphovsrätt och den lagstiftning som denna de facto är upphov till.
Rekommendera f.ö. att du läser En uppfinnares syn på upphovsrätt och Många skäl att rösta pirat.
Andra bloggar om piratpartiet, upphovsrätt, fildelning, äganderätt
tisdag 12 maj 2009
Civil olydnad mot upphovsrätt
Är fildelningen ett uttryck för civil olydnad? Om man följer Torbjörn Tännsjös resonemang i DN idag är svaret ett rungande ja! Varför det?
TT argumenterar för att det krävs ett verkligt missförhålland, t.ex. att samhälle och institutioner kränker individers grundläggande rättigheter. Kränker upphovsrätten grundläggande rättigheter? I mitt tycke ja, det gör den.
Vilka rättigheter kränker då upphovsrätten? Den kränker:
1) min rätt till ägande utan inskränkningar och dolda villkor, och
2) min rätt att fritt yttra mig eller söka efter information, och
3) min personliga integritet och mitt privatliv.
Hur kränker upphovsrätten äganderätten ?
Äganderätten kränks genom begränsningar i hur jag får använda min egendom. T.ex. inskränker kopieringsskydd hur ofta jag får använda ett datorspel. T.ex. inskränker lagar för vem jag får spela min ägda musik. T.ex. kräver lagar att den person jag säljer en tavla till måste betala en straffavgift till den som målade tavlan (s.k. följerätt). Och den kommande ACTA-lagstiftning kan komma att kränka min egendoms rörlighet.
Hur kränker upphovsrätten min yttrandefrihet?
Yttrandefriheten kränks genom att t.ex. hot om orimliga bötesbelopp får mig att t.ex. avstå från att fritt söka och tillgå information. Jag kan komma i valet mellan min rätt och risken att bli utblottad och utfattig. Yttrandefriheten kränks genom att väghållaren, d.v.s. ISP:n tvingas att hindra mig att nå önskad information genom t.ex. trafikfilter eller avstängning från vägen, d.v.s. "nätet".
Hur kränker upphovsrätten min personliga integritet?
Genom att upphovsrättsinnehavare begår intrång på min utrustning. Genom att IPRED-lagen tillåter rättighetsinnehavaren rättsliga åtgärder baserade på förvanskade bevis (t.ex. i datorprogram redigerade skärmbilder, se t.ex. E-phones inlaga). Lagen ger mig inte ens rätt att försvara mig eller bemöta anklagelsen förrän efter intrånget i mitt hem (enmånadsregeln). M.a.o. jag riskerar husundersökning och intrång i mitt privatliv på vad som är på gränsen till falska bevis.
Utöver ovan är lagstiftningen kring upphovsrätt inte proportionell utan ger orimliga och orättmätiga fördelar till den som har mycket mycket pengar. Att klämma åt vanliga medborgare. Sistnämnda är MPAA och RIAAs uttalade taktik för att skrämma användare med personlig bankrutt eller orimliga fängelsestraff. Vem vågar hävda sin rätt under sådana förutsättningar?
Kort sagt: IPRED-lagen suger rejält eftersom en anklagad och medellös inte har några vettiga möjligheter att försvara sig; och vi är alla medellösa jämfört med MPAA/RIAA och deras svenska hejdukar. Det är inte ett rättssamhälle när lagstiftning är ett beställningsjobb från ett starkt särintresse med målsättningen att genomdriva evig upphovsrätt. Ja du läste rätt!
För att citera kongressledamoten Mary Bono angående lobbyarbetet för förlängd copyright i USA:
"Sonny wanted the term of copyright protection to last forever. I am informed by staff that such a change would violate the Constitution. I invite all of you to work with me to strengthen our copyright laws in all of the ways available to us. As you know, there is also Jack Valenti's* proposal for term to last forever less one day. Perhaps the Committee may look at that next Congress."**
Evig upphovsrätt är alltså målet. Evig upphovsrätt! Smaka på den. (Detta är alltså målet som föreningarna domare Norström är med i har. Ojävig, jo tack.)
Sist ställer TT upp kravet att ingen ska bli lidande av den civila olydnaden. Kan någon tänkas bli lidande av civila olydnad mot en upphovsrätt som vill all dessa inskränkningar? Nej inga skadelidande finns. All opartisk forskning visar att inga skadelidande finns. Det verkar t.o.m som civil olydnad mot upphovsrätten gangnar rättighetshavarna. Man kan fråga sig om inte PirateBay tjänade pengar åt bolagen?
Finns det något politiskt alternativ som försöker skydda mina rättigheter?
Jag kan idag bara se ett alternativ som finns för att skydda min egendom, mitt privatliv, min äganderätt och min yttrandefrihet. Det är Piratpartiet och ett fåtal politiker. Därför kan de räkna med min röst trots att jag inte är piratpartist.
Andra bloggar om piratpartiet, upphovsrätt, fildelning, äganderätt, T Norström
______________
*Dåvarande ordförande för MPAA
**Congressional Record, 7 October 1998, page H9952. (I början på 1:a kolumnen.)
TT argumenterar för att det krävs ett verkligt missförhålland, t.ex. att samhälle och institutioner kränker individers grundläggande rättigheter. Kränker upphovsrätten grundläggande rättigheter? I mitt tycke ja, det gör den.
Vilka rättigheter kränker då upphovsrätten? Den kränker:
1) min rätt till ägande utan inskränkningar och dolda villkor, och
2) min rätt att fritt yttra mig eller söka efter information, och
3) min personliga integritet och mitt privatliv.
Hur kränker upphovsrätten äganderätten ?
Äganderätten kränks genom begränsningar i hur jag får använda min egendom. T.ex. inskränker kopieringsskydd hur ofta jag får använda ett datorspel. T.ex. inskränker lagar för vem jag får spela min ägda musik. T.ex. kräver lagar att den person jag säljer en tavla till måste betala en straffavgift till den som målade tavlan (s.k. följerätt). Och den kommande ACTA-lagstiftning kan komma att kränka min egendoms rörlighet.
Hur kränker upphovsrätten min yttrandefrihet?
Yttrandefriheten kränks genom att t.ex. hot om orimliga bötesbelopp får mig att t.ex. avstå från att fritt söka och tillgå information. Jag kan komma i valet mellan min rätt och risken att bli utblottad och utfattig. Yttrandefriheten kränks genom att väghållaren, d.v.s. ISP:n tvingas att hindra mig att nå önskad information genom t.ex. trafikfilter eller avstängning från vägen, d.v.s. "nätet".
Hur kränker upphovsrätten min personliga integritet?
Genom att upphovsrättsinnehavare begår intrång på min utrustning. Genom att IPRED-lagen tillåter rättighetsinnehavaren rättsliga åtgärder baserade på förvanskade bevis (t.ex. i datorprogram redigerade skärmbilder, se t.ex. E-phones inlaga). Lagen ger mig inte ens rätt att försvara mig eller bemöta anklagelsen förrän efter intrånget i mitt hem (enmånadsregeln). M.a.o. jag riskerar husundersökning och intrång i mitt privatliv på vad som är på gränsen till falska bevis.
Utöver ovan är lagstiftningen kring upphovsrätt inte proportionell utan ger orimliga och orättmätiga fördelar till den som har mycket mycket pengar. Att klämma åt vanliga medborgare. Sistnämnda är MPAA och RIAAs uttalade taktik för att skrämma användare med personlig bankrutt eller orimliga fängelsestraff. Vem vågar hävda sin rätt under sådana förutsättningar?
Kort sagt: IPRED-lagen suger rejält eftersom en anklagad och medellös inte har några vettiga möjligheter att försvara sig; och vi är alla medellösa jämfört med MPAA/RIAA och deras svenska hejdukar. Det är inte ett rättssamhälle när lagstiftning är ett beställningsjobb från ett starkt särintresse med målsättningen att genomdriva evig upphovsrätt. Ja du läste rätt!
För att citera kongressledamoten Mary Bono angående lobbyarbetet för förlängd copyright i USA:
"Sonny wanted the term of copyright protection to last forever. I am informed by staff that such a change would violate the Constitution. I invite all of you to work with me to strengthen our copyright laws in all of the ways available to us. As you know, there is also Jack Valenti's* proposal for term to last forever less one day. Perhaps the Committee may look at that next Congress."**
Evig upphovsrätt är alltså målet. Evig upphovsrätt! Smaka på den. (Detta är alltså målet som föreningarna domare Norström är med i har. Ojävig, jo tack.)
Sist ställer TT upp kravet att ingen ska bli lidande av den civila olydnaden. Kan någon tänkas bli lidande av civila olydnad mot en upphovsrätt som vill all dessa inskränkningar? Nej inga skadelidande finns. All opartisk forskning visar att inga skadelidande finns. Det verkar t.o.m som civil olydnad mot upphovsrätten gangnar rättighetshavarna. Man kan fråga sig om inte PirateBay tjänade pengar åt bolagen?
Finns det något politiskt alternativ som försöker skydda mina rättigheter?
Jag kan idag bara se ett alternativ som finns för att skydda min egendom, mitt privatliv, min äganderätt och min yttrandefrihet. Det är Piratpartiet och ett fåtal politiker. Därför kan de räkna med min röst trots att jag inte är piratpartist.
Andra bloggar om piratpartiet, upphovsrätt, fildelning, äganderätt, T Norström
______________
*Dåvarande ordförande för MPAA
**Congressional Record, 7 October 1998, page H9952. (I början på 1:a kolumnen.)
fredag 1 maj 2009
Digital maoism III -- från höger
Långt 1:a maj tal följer ;-).
Jan Rosen, Henrik Ponten m.fl. försöker ständigt klibba fast negativa och osanna epitet på fildelning och i förlängningen internet och intellektuell frihet. De följer en gammal tradition utvecklad till fulländning av tobaksbolagen.* Digital maoism var Rosens försök att antyda att fildelning är vänster, anti-demokratiskt (referensen till Mao) och därför anti-kapitalistiskt (Maos kulturrevolution) och därför dåligt. Och sålunda piratpartiet och fildelare likaså.
Jag vill påstå att fildelning och avskaffad upphovsrätt är ett klockrent hyperkapitalistiskt projekt. En helt fri marknad borde klara sig helt själv utan inblandning av staten och fördelning av tillfälliga statligt sanktionerade produktions- och försäljningsmonopol till vissa (immaterielrätten). En helt fri kapitalism utan några som helst hinder för varuflöden och en knivskarp konkurrens mellan produktionsmedel och försäljningsmetoder. En kapitalism fri från alla begränsningar--må bäste säljare vinna... Det "naturliga urvalet" avgör vilket produktionssystem/säljkanal som överlever. Avsaknaden av hinder tvingar fram konstant innovation.
M.a.o. fri fildelning kan ses som en aspekt av Kinsellas variant av Rothbards anarkokapitalistiska utopi. Kinsella är en amerikansk immaterielrättsjurist som anser att immaterielrätten inkräktar på äganderätten och är ett hinder för en fri marknad. Läs Kinsella och Mercers argumentation: "Do patents and copyrights undermine private property?". Hör även intervju med Kinsella. Se även Boldrin & Levine.
Nackdelen med helt fri kapitalism är dock att den starkes rätt förr eller senare skulle gälla eller att kunskapen skulle låsas in i hemliga sällskap eller skrån. Detta för att kontrollera intäktskällan. Så en helt fri fildelning gagnar sannolikt i slutänden vare sig samhället eller kapitalismen. Lika litet som en evig (över 20 år) upphovsrätt gagnar samhället eller kapitalismen.
De klassiska exempel på någorlunda anarkokapitalistiska samhällen som brukar framföras, det medeltida Island och "vilda västern", har inte fungerat som sådana någon längre tid. De har i slutänden slutat i oligarkier och resursmonopol, eftersom anarkokapitalism i princip kräver ett samhälle där alla är jämbördiga och jämnstarka. Så att ingen kan sko sig på den andres bekostnad. Ett klan-samhälle eller stadsstater av italiensk eller tysk typ helt enkelt. Förr eller senare kommer dock någon allians av klaner eller städer att av olika skäl stå starkare och kunna växa till sig på de andras bekostnad--och den anarkokapitalistiska utopin att rasa samman.
Immaterielrätten kan utifrån detta ses som ett försök att dels uppmuntra till fritt tillgängliggörande i utbyte mot ett kortvarigt handels och produktionsmonopol. En sorts överenskommelse mellan jämbördiga parter att ge varandra chansen att realisera en ide utan störningar. Men begränsat i tiden så att inga långvariga monopol uppstår. Likväl som att andra ska få en chans att omsätta iden om upphovsmannen misslyckas. Vilket i mångt och mycket är Rothards ide om att endast resurser som används får ägas/innehas. Kan någon göra en bättre version, en bättre distributionskanal (t.ex. PirateBay) etc etc så är det rätt och riktigt att konkurrera ut andra.
Inom patenträtten kan man se att idealet om jämbördiga och jämnstarka parter fungerar.** Här har ingen evighetsglidning skett. Inga lobbygrupper för ett enskilt oligopol har ännu lyckats ta kontroll över lagstiftningen. Skyddstiderna har varit i stort oförändrade på omkring 20 år de senaste 600 åren (om man hårdrar det lite och patent definieras som ett tillfälligt monopol oavsett om det innebär en innovation--annars bara cirka 300 år).
Inom upphovsrätten finns dock inga jämnstarka parter längre. Upphovsrätten har sedan länge upphört att vara balanserad. Den har förfallit till att vara en godtycklig inskränkning. Det "underhållnings-industriella komplexets" oligopol och 100-åriga lobbyarbete har lett till att enbart producentens/företagens röst blir hörd. Konsumenten existerar bara som en enarmad bandit som ska pungslås på pengar kosta vad det kosta vill.
Den ursprungliga kortvariga upphovsrätten--de facto ett tidsbegränsat tillverknings- och försäljningsmonopol--gagnade ekonomisk utveckling, eftersom upphovsmannens fick en möjlighet att riskfritt försöka omsätta sin ide till vara. Men också därför att det kapitalistiska "idealet" om att en ny entreprenör ska få sin chans om den ursprunglige inte lyckas fungerade.
Den nuvarande upphovsrätten gagnar enbart en liten girig grupp, ivrigt påhejade av den försvinnande lilla skara upphovsmän som trots "underhållnings-industriella komplexet" lyckats göra sig rika. Och nu vill leva på sina lagrar i all evighet. Upphovsmän som gått från att vara nyskapande till att parasitera på samhället i ohelig allians med oligopolet.
En nästintill evig upphovsrätt är ett hot mot ett fritt kapitalistiskt samhälle. Den innebär en inskränkning i äganderätt och rätten att fritt förfoga över sin egendom. Konsumentens äganderätt ignoreras totalt. En korporativ situation där företagen styr staten har uppstått. D.v.s. Galbraiths "predator state" (företags-kommunism om du så vill) gäller. Finns det bevis för detta? Ja, bara det faktum att upphovsrätten ständigt förlängs när det passar oligopolet är bevis nog. Ett ekonomiskt starkt oligopol mot en svag konsumentmotpart, som staten inte längre skyddar, driver igenom sina privata lagar. Och kunskapen är lika inlåst som i det gamla skråväsendet.
Alltså Galbraiths "predator state" (rovstaten / roffarstaten) i sin prydno.
Det är därför jag anser att piratpartiets röst behövs. De är en av de få, som, i mitt tycke, kämpar för konsumenten, för äganderätt (genom att begära en begränsad upphovsrätt) och mot "the predator state" (deras medborgarrättsliga ideal). De partier som däremot borde vara för kapitalism har slutat värna om sina ideal och rör sig mot den korporativa högervariant där företagen styr staten (på vänstersidan skulle staten styra företagen).
Andra bloggar om piratpartiet, upphovsrätt, digital maoism, fildelning, Galbraith, Kinsella, predator state, Rothbard, anarkokapitalism, äganderätt
_______________
* Exempel på bekant taktik: "The aggressive posture we have taken . . . continues to make these cases extremely burdensome and expensive for plaintiffs’ lawyers. . . . To paraphrase General Patton, the way we won these cases was not by spending all of [RJR]’s money, but by making that other son of a bitch spend all of his." Jordan, M.J. 1988. Memorandum to unspecified smoking and health attorneys. 29 Apr. Cited in Haines v. Liggett Group, Inc. 814 Federal Supplement 414 (D.N.J. 1993), p.241.
Tobacco industry tactics
Tobacco industry efforts subverting International Agency for Research on Cancer's second-hand smoke study
** Däremot förekommer kritik mot kostnader, komplexa patent mm
090501 21:50 och 22:21 -- smärre korrektur och saknad text införda
090502 13:44 -- några tobaks referenser och patentnoten
Jan Rosen, Henrik Ponten m.fl. försöker ständigt klibba fast negativa och osanna epitet på fildelning och i förlängningen internet och intellektuell frihet. De följer en gammal tradition utvecklad till fulländning av tobaksbolagen.* Digital maoism var Rosens försök att antyda att fildelning är vänster, anti-demokratiskt (referensen till Mao) och därför anti-kapitalistiskt (Maos kulturrevolution) och därför dåligt. Och sålunda piratpartiet och fildelare likaså.
Jag vill påstå att fildelning och avskaffad upphovsrätt är ett klockrent hyperkapitalistiskt projekt. En helt fri marknad borde klara sig helt själv utan inblandning av staten och fördelning av tillfälliga statligt sanktionerade produktions- och försäljningsmonopol till vissa (immaterielrätten). En helt fri kapitalism utan några som helst hinder för varuflöden och en knivskarp konkurrens mellan produktionsmedel och försäljningsmetoder. En kapitalism fri från alla begränsningar--må bäste säljare vinna... Det "naturliga urvalet" avgör vilket produktionssystem/säljkanal som överlever. Avsaknaden av hinder tvingar fram konstant innovation.
M.a.o. fri fildelning kan ses som en aspekt av Kinsellas variant av Rothbards anarkokapitalistiska utopi. Kinsella är en amerikansk immaterielrättsjurist som anser att immaterielrätten inkräktar på äganderätten och är ett hinder för en fri marknad. Läs Kinsella och Mercers argumentation: "Do patents and copyrights undermine private property?". Hör även intervju med Kinsella. Se även Boldrin & Levine.
Nackdelen med helt fri kapitalism är dock att den starkes rätt förr eller senare skulle gälla eller att kunskapen skulle låsas in i hemliga sällskap eller skrån. Detta för att kontrollera intäktskällan. Så en helt fri fildelning gagnar sannolikt i slutänden vare sig samhället eller kapitalismen. Lika litet som en evig (över 20 år) upphovsrätt gagnar samhället eller kapitalismen.
De klassiska exempel på någorlunda anarkokapitalistiska samhällen som brukar framföras, det medeltida Island och "vilda västern", har inte fungerat som sådana någon längre tid. De har i slutänden slutat i oligarkier och resursmonopol, eftersom anarkokapitalism i princip kräver ett samhälle där alla är jämbördiga och jämnstarka. Så att ingen kan sko sig på den andres bekostnad. Ett klan-samhälle eller stadsstater av italiensk eller tysk typ helt enkelt. Förr eller senare kommer dock någon allians av klaner eller städer att av olika skäl stå starkare och kunna växa till sig på de andras bekostnad--och den anarkokapitalistiska utopin att rasa samman.
Immaterielrätten kan utifrån detta ses som ett försök att dels uppmuntra till fritt tillgängliggörande i utbyte mot ett kortvarigt handels och produktionsmonopol. En sorts överenskommelse mellan jämbördiga parter att ge varandra chansen att realisera en ide utan störningar. Men begränsat i tiden så att inga långvariga monopol uppstår. Likväl som att andra ska få en chans att omsätta iden om upphovsmannen misslyckas. Vilket i mångt och mycket är Rothards ide om att endast resurser som används får ägas/innehas. Kan någon göra en bättre version, en bättre distributionskanal (t.ex. PirateBay) etc etc så är det rätt och riktigt att konkurrera ut andra.
Inom patenträtten kan man se att idealet om jämbördiga och jämnstarka parter fungerar.** Här har ingen evighetsglidning skett. Inga lobbygrupper för ett enskilt oligopol har ännu lyckats ta kontroll över lagstiftningen. Skyddstiderna har varit i stort oförändrade på omkring 20 år de senaste 600 åren (om man hårdrar det lite och patent definieras som ett tillfälligt monopol oavsett om det innebär en innovation--annars bara cirka 300 år).
Inom upphovsrätten finns dock inga jämnstarka parter längre. Upphovsrätten har sedan länge upphört att vara balanserad. Den har förfallit till att vara en godtycklig inskränkning. Det "underhållnings-industriella komplexets" oligopol och 100-åriga lobbyarbete har lett till att enbart producentens/företagens röst blir hörd. Konsumenten existerar bara som en enarmad bandit som ska pungslås på pengar kosta vad det kosta vill.
Den ursprungliga kortvariga upphovsrätten--de facto ett tidsbegränsat tillverknings- och försäljningsmonopol--gagnade ekonomisk utveckling, eftersom upphovsmannens fick en möjlighet att riskfritt försöka omsätta sin ide till vara. Men också därför att det kapitalistiska "idealet" om att en ny entreprenör ska få sin chans om den ursprunglige inte lyckas fungerade.
Den nuvarande upphovsrätten gagnar enbart en liten girig grupp, ivrigt påhejade av den försvinnande lilla skara upphovsmän som trots "underhållnings-industriella komplexet" lyckats göra sig rika. Och nu vill leva på sina lagrar i all evighet. Upphovsmän som gått från att vara nyskapande till att parasitera på samhället i ohelig allians med oligopolet.
En nästintill evig upphovsrätt är ett hot mot ett fritt kapitalistiskt samhälle. Den innebär en inskränkning i äganderätt och rätten att fritt förfoga över sin egendom. Konsumentens äganderätt ignoreras totalt. En korporativ situation där företagen styr staten har uppstått. D.v.s. Galbraiths "predator state" (företags-kommunism om du så vill) gäller. Finns det bevis för detta? Ja, bara det faktum att upphovsrätten ständigt förlängs när det passar oligopolet är bevis nog. Ett ekonomiskt starkt oligopol mot en svag konsumentmotpart, som staten inte längre skyddar, driver igenom sina privata lagar. Och kunskapen är lika inlåst som i det gamla skråväsendet.
Alltså Galbraiths "predator state" (rovstaten / roffarstaten) i sin prydno.
Det är därför jag anser att piratpartiets röst behövs. De är en av de få, som, i mitt tycke, kämpar för konsumenten, för äganderätt (genom att begära en begränsad upphovsrätt) och mot "the predator state" (deras medborgarrättsliga ideal). De partier som däremot borde vara för kapitalism har slutat värna om sina ideal och rör sig mot den korporativa högervariant där företagen styr staten (på vänstersidan skulle staten styra företagen).
Andra bloggar om piratpartiet, upphovsrätt, digital maoism, fildelning, Galbraith, Kinsella, predator state, Rothbard, anarkokapitalism, äganderätt
_______________
* Exempel på bekant taktik: "The aggressive posture we have taken . . . continues to make these cases extremely burdensome and expensive for plaintiffs’ lawyers. . . . To paraphrase General Patton, the way we won these cases was not by spending all of [RJR]’s money, but by making that other son of a bitch spend all of his." Jordan, M.J. 1988. Memorandum to unspecified smoking and health attorneys. 29 Apr. Cited in Haines v. Liggett Group, Inc. 814 Federal Supplement 414 (D.N.J. 1993), p.241.
Tobacco industry tactics
Tobacco industry efforts subverting International Agency for Research on Cancer's second-hand smoke study
** Däremot förekommer kritik mot kostnader, komplexa patent mm
090501 21:50 och 22:21 -- smärre korrektur och saknad text införda
090502 13:44 -- några tobaks referenser och patentnoten
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
