Upphovsrätten motarbetar kreativiteten

JD Salingers stämning av förlaget Nicotext är ett klockrent exempel på vad som är fel med dagens upphovsrätt (se t.ex. DN). En författare som skrev en bok publicerad för 58 år sedan. Ja just det 58 år sedan! Kan hindra en annan författares kreativa utflykt. Bara för att den nye författaren fantiserar fritt utifrån en gammal bok. Han har inte plagierat eller kopierat eller påstått att han skrivit den gamla boken. Han, "JD California", har bara skapat nytt och hämtat inspiration. För detta blir han stämd med ett krav på att stoppa publiceringen. Snacka om mossig lagstiftning som enbart motverkar fantasi, kreativitet och nyskapande och endast göder girighet och mossbevuxna betonghäckar.

Det värsta med stämningen är att Nicotext inte har råd att försvara sig. Som upphovsrättslagen fungerar är alltid korten lagda till den ekonomiskt starkare partens fördel, oavsett om starkast har fel. Detta är ytterligare ett konkret bevis, i raden av många, att upphovsrätten sedan länge har förfelat sitt syfte och inte längre fyller en vettig funktion. Och våra kära politiker jobbar för att förlänga och tuffa till denna lag. Det finns ingen rim och reson.

Upphovsrätten bör drastiskt begränsas. Till, tycker jag, 10 år från första publicering för icke-kommersiellt bruk och max 20 år för kommersiellt bruk. På så sätt kan, så att säga, en ny generation få möjlighet att göra vad de vill. Klippa, remixa, inspireras, skriva om… "you name it".

Andra bloggar om J D Salinger, Nicotext, Catcher in the Rye, upphovsrätt