Månaden elitvänstern fick spel

Kunde inte låta bli att le i mjugg åt Bengans artikel när den publicerades i DN. Det som däremot var mindre lustigt var reaktionen. Plötsligt kryp de rödbruna lössen ut ur varje vrå och angrep Bengan och alla andra som de hatade/ogillade. Den dogmatisk retoriken flög som spottloskor i luften. Alla oliktänkande skulle peststämplas som reaktionära smygnazistiska anti-feministiska användare av P-ordet ("politiskt korrekt"). Än mer olustigt blev det när alla offer från Breiviks vansinnesdåd plötsligt förminskades till ett tomt retoriskt grepp i de vilda angreppen på den andre. Inget är nämligen heligt när elitvänstern vevar vilt.

En reaktion utan måttstycke där Marie Svelands förvirrade heluppslag i DN i mitt tycke tog priset. Inget hört, inget sett och inget förstått är det snällaste man kan säga om det hon skriver. Hennes 30-talistiska hatretorik går ut på att definera bort stora delar av befolkningen som entartete eller mentalsjuk (--har du fel värdegrunde lille vän?).

Med sitt nyspråk där hat är omsorg, där jämlikhet är olikhet och där religion är frihet, sätter hon, sig själv omedvetet, fingret på vänsterns stora problem. Nämligen den en totala oförmågan att se hur det desperata kramandet av alltmer urspårade och värdehihilistiska ideer har förvridit vänstern till dess totala motsats.

Den djupa existentiella krisen som murens fall orsakade folkmordsvänstern behövde tydligen fyllas av nya totalitära ideologier och ideer som kunde kidnappas och förvrängas. Ett nytt projekt behövdes där man kunde dela upp människorna i vi som tänker fina rätta tankar och ni som som tänker fula felaktiga tankar. På något konstigt sätt fyllde religiös fanatism, patriarkal religion, hat-feminsim och mångkultur (!) det djupa tomrummet.

• Vänstern gick från att bekämpa religion till att krama patriarkala och totalitära religioner, så länge dessa inte var kristna.
• Vänstern gick från att kämpa för jämställdhet till att krama religiös kvinnosegregering, så länge den drabbade fattiga kvinnor i u-länder och inte dem själva. Medan matriakalt manshat blev normen i det egna landet.
• Vänstern gick från att bekämpa klasskillnader och segregering till att kämpa för att "judestjärnor" skulle brännmärkas in i pannan på alla möjliga etniciteter, språkliga minoriteter och levnadsstilar. Mångkultur gick från att ha varit tolerans för skillnader till att bli ett industriellt letande av just skillnader!

Marx vänder sig i sin grav.

Och var är vänsterns i dagens stora frågor?

• Var är vänstern när kemiindustrin lobbar för att slippa reglera giftiga och hormonstörande ftalater, brandskyddsmedel och andra klorföreningar?
• Var är vänstern när löneskillanderna ökar mellan samhällsklasserna?
• Var är vänstern när bankerna utpressar regeringar och stjäl från folket?
• Var är vänstern när det medielobbyn i smyg lobbar för copyright i all evighet, driver igenom lagar mot billga läkemedel (ACTA), och speciallagar för att få korrupt polis att jaga vanliga Svensson för att de kopierar film och musik de ändå inte har råd att köpa?

Hur blev vänstern egentligen de nya moderaterna och de nya moderaterna den nya arbetarvänstern? Kanske därför att vänstern i sina lyxrenoverade våningar i sitt segregerade getto på Södermalm (i Stockholm), där deras husor städar, medan de själva bränner sina royalties i Chamonix och Aspen, helt enkelt tappat fotfästet?

För att parafrasera det DDS säger i DN: Om vänstern vill vara ett alternativ för framtiden och inte bara en del av problemen från i går, så är det hög tid att man lämnar vi och de-hatretoriken bakom sig.

Andra bloggar om Vänster, feminism, Maria Sveland, Bengt Ohlson, vänsterns makt över kulturen, hat, debatten om kulturvänstern.
_____________________
Diverse länkar:
Bengt Ohlssons kritiker visar hur rätt han har
Maria Sveland attackerar mig och Billing
Det politiska hatet gör vanliga män deprimerade
En dag i Maria Svelands liv (humor...)
Feminister
Mera feminister

Och så kan jag inte låta bli att klämma in följande citat från Hanna Fridens blogg:
"Jag vägrar ge de här kvinnorna, de här svinen, det stora nöjet att fortsätta befläcka feminismen och vårat arbete. Jag vägrar gå med på det. Jag tänker aldrig mer, i framtiden, bevärdiga en enda av dessa kvinnor att kallas för feminist. För de är inte det. De är, helt ärligt, manshatare. De är svin. De är äckel."

Behövs verkligen massvaccineringar?

Behövs verkligen massvaccineringar? Massvaccinering, vare sig de är mot barnsjukdomar eller influensa, har de senaste 50 åren varit norm inom medicinen och därav samhället. I samband med svininfluensan valde svenska myndigheter att massavccinera hela befolkning trots total avsaknad av vetenskapliga bevis (evidens) för att denna var nödvändig eller ens behövd. Orsaken var antingen total inkompetens eller osunda beroenden till läkemedelsföretagen hos berörda myndigheter.

Men varför ständigt denna hysteri kring influensan? Skälen får sannolikt sökas i historien. Det är dels spanska sjukan som spökar, dels en skev bild av barnsjukdomarna före och efter vaccinationerna. I SvD:s intervju av två läkare artikel om att det är ett kollektivt ansvar att vaccinera sig framför en av läkarna myten om spanska sjukans fasor som ett argument.

Faktum är att vi inte vet hur många som dog i spanska sjukan. Det vi med säkerhet vet, fast det sällan nämns, är att de fattiga, de TBC-sjuka, de trångbodda dog. Att tjänstefolket dog medan herrskapet inte ens blev sjuka.

Men framför allt nämner man inte, när spöket dras fram, att mortaliteten sjönk åren efter spanska sjukan. En indikation om någon på att det inte var unga friska människor i sina bästa år som dog. Bilden nedan visar mortaliteten 1900-1980 i Sverige. Observera överdödligheten (röd) och underdödligheten (grön) under åren 1917-1927.

Olsen påstår vidare att influensa blev mild tack vare immunitet från annan tidigare influensa och att det visste vi inte innan. Men det är svammel. Det var redan uppenbart av influensasäsongen i Australien, Nya Zeeland och andra länder att influensan var ofarlig. Nödargumenet blev då att tänk om en andra våg kommer som med spanska sjukan. Ja en återkommande epidemi har våg efter våg, men det betyder inte att fler insjuknar. Och slutligen klassikern när inga andra rgument håller: var solidarisk och gör som auktoriteterna beordrar...

Så nej massvaccinering är inte rätt väg att gå när man använder otestade preparat. Nästan 170 människor har p.g.a. detta drabbats av ett livslångt handikapp. Men än värre tänk om alla vaccinerade hade drabbats av narkolepsi. Alltså tänk om 60% av Sveriges befolkning istället hade insjuknat i biverkningar. Tänk om vi hade haft cirka 5 miljoner narkolpetiker i Sverige idag! Jag tror vi kan vara jävligt glada att det inte blev värre bieffekter av att man hetsade fram ett så gott som otestat vaccin.

Andra bloggar om A(H1N1), fattigdom, H1N1, influensa, medellivslängd, virus, vaccin, svininfluensan, svininfluensa, spanska sjukan.

Svininfluensan igen

Det trista faktum med hela svininfluensa-fiaskot är att kommersiella intressen styrt pandemiåtgärderna från kulisserna. Politiiker, socialstyrelsens experter och smittskyddsinsitutets experter var tyvärr för naiva för att förstå eller medlöpare. I läkaren Ralf Sundbergs personligt hållna bok "Forskningsfusket" kan man läsa (om man orkar igenom boken, den är inte en skönläsning) om hur en tät väv av industriintressen, lobbygrupper och "nyttiga idioter" (d.v.s. läkare/expererter som går industrintressenas vägar) oavbrutet försöker styra de diet- och kostråd som nationella myndigheter tar fram. Argumenten är samma som med svininfluensa: att man gör det med folkhälsans bästa för ögonen. Tyvärr visar narkolepsi-katastrofen, vilket lidande onödiga, ogenomtänkta och otestade åtgärder kan orsaka och att man verkligen inte haft folkhälsans bästa för ögonen.

Man kan ju fråga sig vems intressen smittskyddsinstitutes chef går när han anser att man som ”...Läkarna måste inse att detta är politik och affärer...”

Andra bloggar om A(H1N1), H1N1, influensa, pandemi, svininfluensa, svininfluensan.