Behövs verkligen massvaccineringar?

Behövs verkligen massvaccineringar? Massvaccinering, vare sig de är mot barnsjukdomar eller influensa, har de senaste 50 åren varit norm inom medicinen och därav samhället. I samband med svininfluensan valde svenska myndigheter att massavccinera hela befolkning trots total avsaknad av vetenskapliga bevis (evidens) för att denna var nödvändig eller ens behövd. Orsaken var antingen total inkompetens eller osunda beroenden till läkemedelsföretagen hos berörda myndigheter.

Men varför ständigt denna hysteri kring influensan? Skälen får sannolikt sökas i historien. Det är dels spanska sjukan som spökar, dels en skev bild av barnsjukdomarna före och efter vaccinationerna. I SvD:s intervju av två läkare artikel om att det är ett kollektivt ansvar att vaccinera sig framför en av läkarna myten om spanska sjukans fasor som ett argument.

Faktum är att vi inte vet hur många som dog i spanska sjukan. Det vi med säkerhet vet, fast det sällan nämns, är att de fattiga, de TBC-sjuka, de trångbodda dog. Att tjänstefolket dog medan herrskapet inte ens blev sjuka.

Men framför allt nämner man inte, när spöket dras fram, att mortaliteten sjönk åren efter spanska sjukan. En indikation om någon på att det inte var unga friska människor i sina bästa år som dog. Bilden nedan visar mortaliteten 1900-1980 i Sverige. Observera överdödligheten (röd) och underdödligheten (grön) under åren 1917-1927.

Olsen påstår vidare att influensa blev mild tack vare immunitet från annan tidigare influensa och att det visste vi inte innan. Men det är svammel. Det var redan uppenbart av influensasäsongen i Australien, Nya Zeeland och andra länder att influensan var ofarlig. Nödargumenet blev då att tänk om en andra våg kommer som med spanska sjukan. Ja en återkommande epidemi har våg efter våg, men det betyder inte att fler insjuknar. Och slutligen klassikern när inga andra rgument håller: var solidarisk och gör som auktoriteterna beordrar...

Så nej massvaccinering är inte rätt väg att gå när man använder otestade preparat. Nästan 170 människor har p.g.a. detta drabbats av ett livslångt handikapp. Men än värre tänk om alla vaccinerade hade drabbats av narkolepsi. Alltså tänk om 60% av Sveriges befolkning istället hade insjuknat i biverkningar. Tänk om vi hade haft cirka 5 miljoner narkolpetiker i Sverige idag! Jag tror vi kan vara jävligt glada att det inte blev värre bieffekter av att man hetsade fram ett så gott som otestat vaccin.

Andra bloggar om A(H1N1), fattigdom, H1N1, influensa, medellivslängd, virus, vaccin, svininfluensan, svininfluensa, spanska sjukan.

Spanska sjukan och svininfluensan

"Vetenskapen har länge trott att influensasjukdomar och pandemier slår socialt neutralt, att fattiga och rika drabbas i ungefär lika stor omfattning. Men det stämmer inte. Fattiga drabbas värst... influensan slog överlägset hårdast mot de se redan hade det svårast, de fattiga. ... Bättre mat, bättre bostäder och bättre sjukdomshistoria förklarar varför rika smittades men ändå överlevde medan fattiga dog." (Mamelund om spanska sjukan)

När man jämfört svininfluensan (mexikanska influensan) med tidigare influensapandemier, har man ofta jämfört med spanska sjukan, eftersom den också var av A(H1N1)-typ. Problemet med detta är att jämförelsen haltar betänkligt av flera skäl. Nedan räknar jag upp några.

1) Genetiskt är influensorna inte lika, alltså kan man inte sätta likhetstecken vad avser effekten.

2) Svininfluensan liknande den nuvarande har funnits som bakgrundsbrus sedan 1977 och har genetiskt sett rätt lika ut sedan 1998. M.a.o. har en ny generation kunnat bygga upp viss immunitet.

3) Sociala och nutritionella faktorer skilde mycket mellan 1918 och idag. Spanska sjukan-döda var helt enkelt sällan "friska" människor (så länge de inte fått en dödlig dos aspirin), och detaljstudier visar att främst redan sjukliga eller delvis undernärda eller utarbetade människor ur underklassen/arbetarklassen drabbades. I samma hushåll kunde tjänstefolket dö, medan arbetsgivaren inte ens insjuknade.(2,3,16) Tyvärr har lite uppmärksamhet givits detta i det hysteriska papegojandet av svinpropagandan som särskilt medier stått för.

Dessutom fanns 1918-1919 en stor och för infektioner extra mottaglig befolkning (särskilt då soldaterna på västfronten) i det av krig drabbade Europa. Och inte bara mottaglig, utan den undernärda befolkningen var även en fantastisk miljö för virus att utvecklas och ändras i, eftersom virus muterar snabbare i en undernärd individ! (7-12) En situation som helt enkelt inte var aktuell i samband med svininfluensan.

Men samma mönster, att socialt utsatta grupper drabbats värre, kan man se med svininfluensan. T.ex. är urbefolkningarna i Australien (aborigines), Nya Zeeland (maorier) och nordamerika ("AIAN") överrepresenterade vad avser antal insjuknade och döda.(4) Frågan är om det är genetiska eller socioekonomiska faktorer som spelar in, men, troligen är socioekonomiska faktorer viktigast eftersom urbefolkningarna i dessa länder lider av en omfattande social misär och missbruk. Vilket syns i medellivslängden, som är 60/65 (man/kvinna) för aborigines, ca 70/75 för maorier och AIAN. Forskning pekar även på att socioekonomiska faktorer är viktigast vid likartad tillgång till vård. D.v.s. inkomst, jobb, stress, dåliga bostadsförhållanden, dåligt kosthåll (nutrition / diet) etc över en livstid är viktigare faktorer.(5)

Tabellen nedan visar några exempel på vilka delar av immunförsvaret som påverkas av olika brister.(6) D-vitamininformationen tillagd av mig.



4) Individer med tuberkulos har varit överrepresenterade. Överdödligheten i tuberkulos är störst i åldersgruppen 15-30, precis som för spanska sjukan och svininfluensan. I t.ex. Sverige följde tuberkulosdödligheten den allmänna nedgången i dödlighet fram till spanska sjukan, men efter spanska sjukan accelererar antalet dödsfall i tuberkulos. Frågan är om spanska sjukan eller andra faktorer spelat in. T.ex. sker en tydlig ökning (25-100%) av dödsfallen i tuberkulos under krigsåren och 1919 i de krigförande europieska länderna. Ett antal forskare anser att spanska sjukan är en viktig faktor, men skyttegravarna och försämrad näringsstatus hos den krigsdrabbade befolkningen har troligen spelat en stor roll. Att tuberkulosdödligheten ökade även under andra världskriget talar för att näringstatus är en viktig faktor, men man bör även beakta D-vitaminstatus. TBC har ett tydligt samband med D-vitaminbrist, men nyare forskning har även visat att lunginfektioner och förkylningar är tydligt korrelerade med D-vitaminstatus. (13-15)

Grafen nedan visar sambandet mellan antalet fönster/bostad och TBC.(18)


5) Man behandlade influensan enligt modet för dagen med acetylsalicylsyra (aspirin, magnecyl, treo). I samband med virusinfektioner kan detta leda till att man insjuknar i det potentiellt dödliga Reyes syndrom. Reyes syndrom drabbar särskilt barn och unga människor. Det spekuleras om det har samband med c-vitamin-brist.

Utöver detta är acetylsalicylsyra dödligt i stora doser, vilket var standardbehandling då. Rekommendationen var 8000-32000 mg/dag! För en vuxen på 70 kg motsvarar 32000 mg ca: 450 mg/kg. Vilket är över gränsen för en potentiellt dödlig dos.(LD50, d.v.s. då hälften dör, uppskattas ligga på 400 mg/kg för människor. Akut förgiftning uppträder vid omkring 150 mg/kg.) (1)

5) Överdödligheten nämns ofta, medan "underdödligheten" under följande år ignoreras. D.v.s. många dog 1918-19, men många skulle bara ha dött senare. Observera dock att för kunna säga något säkert om detta samband, så skulle jag behöva analysera per åldersgrupp, vilket jag inte orkat göra.



Och en tillbakablick till 1800talets andra hälft. Rapport om arbetarbefolkningens bostäder i Göteborg:
"De bostäder, som i allmänhet innehfvas af arbetareklassen, äro ofta lägenheter i gamla, bofälliga [d.v.s. förfallna], upprötta trähus... Vinden spelar här in genom otäta fönster, dörrar, som ej kunna stängas och de murkna väggarne. Golven äro... dragiga och kalla, på nedre botten upprötta, ofta fuktiga av väta, som vid regn eller töväder suger sig in i fogningarna mellan de gamla bräderna... Eldstäder röka ofta in [detta är en starkt bidragande orsak till lungsjukdomar]. ... I dessa källarerum äro innevånarne sällan friska. Männerna, som hafva sitt arbete ute, lida jemförelsevis minst [frisk luft och lite D-vitamin soliga dagar], mera [lider] qvinnorna, som plågas af rheumatism åkommor [D-vitaminbrist], kroniska bröstsjukdomar [undernäring, D-vitaminbrist], bleksot [d.v.s. järn- och B-vitaminbrist] mm., mest barnen. I mörker fukt och smutsiga trasor uppväxer här ett uselt slägte af bleka, pussiga [svullna, näringsbrist], med skrofler [bölder], tuberkler, rachitis [D-vitaminbrist] och kroniska tarmkanalsjukdomar [infektioner, parasiter etc] behäftade barn."(13, s 294)
Redan då hade fångarna det bättre...

Andra bloggar om influensa, svininfluensa, A(H1N1), medellivslängd, D-vitamin, fattigdom, H1N1, hygien, luftvägssjukdomar, medicin, mortalitet, pandemi, propaganda, sjukvård, spanska sjukan, vaccin, virus.
_______________
(1) Starko KM. Salicylates and Pandemic Influenza Mortality, 1918–1919 Pharmacology, Pathology, and Historic Evidence. Clinical Infectious Diseases 49(9):1405-1410, 2009.
(2) Phillips H, Killingray D (eds). The spanish influenza pandemic of 1918-1919. New perspectives. Studies in the social history of medicine, Routledge 2005. (T.ex. diskussionen på sida 198-199.)
(3) Åman M. Spanska sjukan-den svenska epidemin 1918-1920. Studia Historica Upsaliensis 160, 1990. (Se den socialgrupps-uppdelade tabellen på sida 122.)
(4) Mortaliteten i svininfluensa är för aborigines ca 45/milj jämfört med ca 7,7 för övriga australier. För maorier och "pacific islanders" ca 12,7 mot ca 3,1 för övriga nya-zeeländare. Den kanadensiska urbefolkningen ligger på ca 34,6, men övriga på märkligt höga 11,5. AIAN 37 medan svarta och vita amerikaner ligger på ca 8 (s.k. asian och hispanics på 11 resp. 14, skillanden beror på större fattigdom i hispanic-gruppen).
(5) Frank J, Mustard JF. The determinants of health from a historical perspective. Daedalus 123(4):1-17, 1994.
(6) The Flu Fighters—in Your Food, Wall Street Journal 2009-11-25
(7) Levander OA. Nutrition and Newly Emerging Viral Diseases: An Overview. J. Nutr. 127:948S–950S, 1997.
(8) Beck MA. The role of nutrition in viral disease. J Nutr Biochem 7(12):683-690, 1996
(9) Cai J et al. Inhibition of influenza infection by glutathione. Free Radical Biology and Medicine. 34(7):928-936, 2003. (Kan noteras att kvicksilverläckage från amalgam sannolikt minskar glutathione-nivåerna.)
(10) Nelson HK et al. Host nutritional selenium status as a driving force for influenza virus mutations. The FASEB Journal 15:1846-1848, 2001.
(11) Good Nutrition Benefits All—Except Viruses
(12) Beck MA. Selenium and Vitamin E Status: Impact on Viral Pathogenicity. J. Nutr. 137:1338-1340, 2007.
(13) Puranen BI. Tuberkulos-en sjukdoms förekomst och dess orsaker. Sverige 1750-1980. Umeå studies in economic history 7, Umeå universitet, 1984.
(14) Grant WB, Giovannucci E. The possible role of solar ultraviolet-B radiation and vitamin D in reducing case-fatality rates from the 1918-1919 influenza pandemic in the United States. Dermato-Endocrinology 1(4):1-5, 2009.
(15) Oxford JA, Sefton A, Jackson R, Innes W, Daniels RS, Johnson NPAS. Lancet Inf Dis 2:111-114, 2002.
(16) Svenn-Erik Mamelund, ”A socially neutral disease? Individual social class, household wealth and mortality from Spanish infl uenza in two socially contrasting parishes in Kristiania 1918-19,” Social Science & Medicine 62(4), 2006, 923-940
(17) Noymer A. Testing the influenza–tuberculosis selective mortality hypothesis with Union Army data. Social Science & Medicine 68(9):1599-1608, 2009.
(18) Från Revue d'hygien 1911:714

Inte bara läkarnas fel

Att antibiotika överanvänds är inte bara slappa läkares fel. Lika mycket skuld har jobbiga kunder, privata apotek (utomlands och snart i Sverige), läkarutbildningen och jordbruk och djuruppfödning.

Kunderna kräver onödig antibiotika som många läkare hellre skriver ut än att ta en diskussion. Djuruppfödning använder massiva mängder antibiotika för att få djuren att växa fortare och helt enkelt motverka usla sanitära förhållanden.

Antibiotikan i djuren hamnar sedan i gödseln som sprids på åkrarna. Dessutom sprids stora mängder antibiotika med rötslam (avfallsslam) från reningsverken som dumpas på åkrarna som gödningsmedel. Inga regler finns och vad skit som helst kan i princip spridas.

Slammet innehåller dessutom könshormonimiterande ämnen såsom PCB, ftalater, och nonylfenol. Giftiga ämnen såsom kadmium, fluor och brom. Antibakteriella och mögelhämmande medel från t.ex. hudkrämer, schampoon, rengöringsmedel och tandkrämer (triclosan). Hormonrester från p-piller (progesteron och östrogen). Rester av antidepressiva, lugnande medel och cellgifter från cancerbehandlingar. Utomlands har man t.o.m. hitta rester av kokain. rena rama riskavfallet alltså. (Och nu har man även hittat kokainspår i avloppsvatten från Stockholm.(4))

Enda sättet att lösa problem är sannolikt att bränna avfallet. Det finns ett frivillgt certifieringssytem, REVAQ, men tyvärr bryr man sig bara om tungmetaller och PKN. Man anser i princip att det är bra om läkemedel och organiska ämenn sprids på åkrarna... eftersom de där kan brytas ner om 100, 1000 eller 10000 år! Precis som med PCB, DDT och dioxiner för eller senare bryts de ned...(1)

I slutänden hamnar alla dessa ämnen vårt dricksvatten, i salladen du äter, i frukten du äter och i köttet du äter.

Läkarutbildningen har stora brister i biologiska och evolutionära sammanhang och har i varje fall historiskt, fått många läkare att tro att antibiotika fungerar för evigt och/eller överskatta när den behövs. För att parafrasera Mayr (2) och Dobzhansky (3): inget i medicinen kan förstås förutom i ljuset av biologin och inget i biologin kan förstås förutom i ljuset av evolutionen.

Det är därför man nu upprepar samma fel med antiviraler. De ges till höger och vänster och har t.o.m. föreslagits som preventiv massbehandling inför influensor. Det är rena rama idiotin och garanterar enbart att virus snabbt som fan blir resistenta mot antiviraler som t.ex. Tamiflu.

Detsamma gäller de nya antibiotika som haussats i media. Så fort dessa börjar massanvändas så är det bara fråga om några få till några tiotals år innan resistenta bakterier är ett problem igen.

Antibiotika och antiviraler måste vara totalförbjudna inom jordbruk och djurhållning och enbart förbehållna livshotande tillstånd hos människor.

Men vi ska inte överdriva heller. Vi klarade oss väldigt bra fram till mitten av 40-talet (när antibiotika allmänt började användas) utan antibiotika. Rent vatten, bra diet, rena läkarhänder och sjukhus och lite spritdesinfektion drev ner dödligheten till nästan moderna nivåer. Från att ca 40% av alla döda utgjordes av barn 0-7 till ca 5%. Visst det är mycket mer än dagens ca 0,5%, men också mycket mycket bättre än 40%/år. Och det är inte säkert att vi ser 5% nivåer tack vare stora skillnader i dagens sjukvård mot då.

För vuxna gäller framför allt att vi sannolikt får säga hej då till större operativa ingrepp som t.ex. hjärtkirurgi. I övrigt kommer vuxna inte att drabbas påtagligt. Mortaliteten har legat konstant på cirka 1000/100000 sedan 40talet.



Andra bloggar om antibiotika, medicin, medellivslängd, mortalitet, virus.
__________
Källor:
Chalmers
Naturvårdsverket

Andra artiklar i SVD:s antibiotikaserie:
Dra i bromsen
Dödar 25000/år
Ur spel

(1) Motiveringen till att strunta i läkemedel mm. "När det gäller nedbrytning av t.ex. läkemedelsrester är biologiskt aktiv mark med mycket mikroorganismer generellt bra för nedbrytningen. Mängden mikroorganismer i en kubikmeter jord motsvarar mängden i en kubikkilometer vatten. Av detta framgår att nedbrytningen således oftast tar längre tid eller inte sker alls i vatten. Spridning av organiskt material från slam torde också kunna stimulera markens ekosystem, vilket borde leda till bättre nedbrytning av läkemedelsrester men också snabbare omsättning/avklingning av ev patogener."
(2) Mayr E. The Growth of Biological Thought: Diversity, Evolution, and Inheritance. Boston, Mass: Belknap Press; 1982.
(3) Dobzhansky T. Nothing in biology makes sense except in the light of evolution. Am Biol Teacher. 1973; 35: 125–129.
(4) DN 20100321

Får män sämre sjukvård än kvinnor?

De senaste 50 åren har kvinnors livslängd ökat i förhållande till männens. Från att historiskt ha ändrat sig m.el.m i takt fram till cirka 1945, så divergerar plötsligt kurvorna. Kvinnorna börjar leva längre än männen, medan männens livslängdsökning t.o.m. nästan stannade av under en 35-års-period. Från 1980 har männen åter börjat bli äldre, men det är fortfarande långt kvar innan de har knappat in kvinnornas försprång.

Diagrammet nedan visar att den reala medellivslängden började öka innan barnadödligheten föll och hur kurvorna för män och kvinnor följdes åt fram till cirka 1945.


För att riktigt se hur skillnaden mellan män och kvinnor ökat visar följande diagram endast de senaste 80 åren.


Från vissa har det påståtts att det kvinnliga försprånget skulle bero på hormonterapi, men ökningen började redan innan hormonterapi blev allmänt använd medicinskt. Det påstås t.o.m. att om kvinnorna blir utan hormonterapi, så skulle de inte öka sin medellivslängd mera. Som om det vore självklart att medellivslängden skulle öka i all evighet. (Av naturliga skäl kan man anta att livslängden kommer att plana ut när den biologiskt maximalt möjliga genomsnittliga åldern inom populationen uppnås.)

Men varför lever männen kortare? Kan det bero på att de inte får hormonterapi? Nä, sånt knaprar nästan bara muskelbyggare. Så någon annan förklaring måste sökas. Och den enda förklaring som finns till hands är att kvinnor bemöts bättre av vården och får en bättre vård än männen. Tvärtemot den gängse föreställningen. Som särskilt omhuldas i genusteoretikernas elfenbenstorn.

Hur kan annars skillnaden förklaras? Har männen från 1945 och framåt plötsligt fått tyngre arbeten. Börjat röka eller dricka mera alkohol än före 1945, eller vad?

Viss sarkasm följer: Det är dags att mäns sjukdomar tas på större allvar och att ett manligt köns- och genusperspektiv blir obligatoriskt inom vården. Annars avgör slumpen om den läkare som männen möter på vårdcentraler eller på sjukhuset har tillräckliga kunskaper om mäns sjukdomar, hälsa och villkor. I dag fungerar kvinnan som norm i all vård och forskning...

Andra bloggar om män, kvinnor, genus, epidemiologi, mortalitet, medellivslängd, medicin, biologi, sjukvård, kön.
______________
Källor SCB och Human Mortality Database

Svinstatistik - dödlighet

Det mesta som sagts om svininfluensan i media och av smittskyddsinstitutet har varit extremt överdrivet och fel. Men, det faktum att äldre har varit relativt sett förskonade från dödsfall har stämt. OBServera dock att dödsfallen i gruppen under 65 än så länge är extremt få. Färre än en vanlig influensasäsong. Bilden nedan är ett s.k. kumulativdiagram som visar den procentuella fördelningen av dödsfall för olika åldrar. Kurvan för normalår avser influensaliknande sjukdom (influensa + lunginflammation), eftersom ingen tillförlitlig influensastatistik finns SCB:s uppgifter till trots. (Skillnaden är dock obefintlig.)

Som synes är USA och Sverige mycket lika. Japan har märkligt nog en kraftig övermortalitet i gruppen under 20 (trots att de aggressivt behandlar med antivirala medel som tamiflu--samband?), medan det H1N1-ovaccinerade* Australien har en kraftig relativ underdödlighet i samma åldersgrupp (samband?).

(Om du t.ex. vill veta hur många autraliensare under 25 som avlidit går du in på åldersaxeln och drar ett streck rakt upp tills du möter australienlinjen. Sedan går du år vänster och läser av procentsatsen, 0,07, d.v.s. ca 7% är under 25, 93% över 25.)

Anledningen till att antalet 65+ som dör är relativt få tros vara immunitet mot "spanska sjukan"-H1N1. Att inte heller gruppen under 65 är särskilt drabbad får förmodas bero på att H1N1 återkom 1977 och har smittat rätt många sedan dess.

Däremot insjuknar alltid flest unga i influensa av det enkla skälet att dessa utgör ny och obruten mark för virusen. Normal biologi helt enkelt. Bilden nedan visar kumulativdiagram för insjuknande (s.k. morbiditet) i H1N1 och H3N2 för två olika säsonger. Notera skillnaden i fördelning mellan säsonger för drabbade åldergrupper. Blå linje är H1N1, röd linje H3N2.



*H1N1-vaccin tillgängligt i Australien från slutet av september. D.v.s. efter influensasäsongens slut.

Andra bloggar om influensa, svininfluensa, pandemi, H1N1, demografi, biologi, mortalitet, medellivslängd, vaccin, svininfluensan, A(H1N1), morbiditet, överdödlighet, underdödlighet.
________________
Källor
(1) SCB
(2) Fluview
(3) Khiabanian H, Farrell GM, St. George K, Rabadan R. Differences in Patient Age Distribution between Influenza A Subtypes. PLoS ONE 4(8): e6832, 2009.
(4) Kamigaki T, Oshitani H. Epidemiological characteristics and low case fatality rate of pandemic (H1N1) 2009 in Japan. PLoS Curr Influenza. 2009 Dec 20:RRN1139.

Sprit-frisk

Delvis omskriven 14:31
Häromveckan fortsatte SMI med sin lyckade propagandakampanj för svininfluensa. De senaste påståendena var att vi tack vare den av SMI skapade svinpaniken och handspritshysterin kanske haft färre infektioner i år. I SMIs infoblad så är detta påstående försiktigt försett med brasklappar ("Vi har inga säkra vetenskapliga bevis för att handspritandet verkligen har haft effekt på infektionsfrekvensen, men låt oss glädjetolka"). Men när den hittar ut i pressen så är det bara den ovetenskapliga glädjetolkningen som saluförs.

Förvisso är det högst sannolikt att vårdrelaterade infektioner och dagisinfektioner minskat i höst tack vare förbättrad hygien på sjukhus och dagis. Hygienslarvande läkare, vårdpersonal och städare har skärpt till sig. Och om svinskräcks-propagandan lett till att de outtalbara kräk och svin till föräldrar som dumpar sjuka barn (så att de "solidariskt" smittar alla andra) på dagis kunnat motas i grind av personalen, så har ju onekligen svinpropagandan för något gott med sig.

Men det är viktigt att notera att överdrivet handspritande inte bara är av godo, eftersom bakteriefloran på handen kan ändras till det sämre.

Att dra slutsatsen att vi skulle vara mer friska i höst t.v. handspriten är däremot att gå för långt. I t.ex. Australien har de varit lika friska i år trots att ingen vaccinerats mot influensan och att ingen omfattande handsprit- och svinskrämselkampanj genomförts. Diagrammet nedan visar arbetsfrånvaro längre än tre dagar för hela Australien.(1) Som synes uppvisar åren 2007-2009 inga större skillnader. Och det finns ingen anledning att tro att Sverige skulle uppvisa ett snarlikt mönster av helt andra skäl.



Att rent vatten, god läkarhygien, handtvätt och stabil mattillgång drastiskt minskar antalet infektionssjukdomar är en vedertagen sanning som verkar ha glömts bort. Men vi kan tydligt se den i den svenska dödlighetsstatistiken. Långt innan vaccin, antibiotika och modern sjukvård var uppfunnet sjönk dödstalen drastiskt. Tack vare lite rent vatten.(2) "Rent vatten i munnen" är lika viktigt som en "ren hand i munnen".

Diagrammet nedan visar statistik över barnadödlighetens (o-7 år) andel av totaldödligheten. Från att konstant ha legat på 40% av totaldödligheten, sker en extremt drastiskt minskning från cirka 1875. D.v.s. från det att man började förstå betydelsen av rent vatten och rena händer vid förlossningar. Som du ser är minskningen nästan 90% innan antibiotika allmänt börjar användas (omkring 1945) och runt 96% när barnvaccinationsprogrammet började.



Och detta är inte unikt för Sverige utan en allmän trend i alla länder som införde vattenrening etc. och oavsett sjukdomar. (För förklaring se (3) nedan)



Det är helt enkelt de allra svagaste och sjukligaste som vaccin och antibiotika förmodligen hjälper.

Andra bloggar om medicin, medellivslängd, svininfluensa, H1N1, luftvägssjukdomar, pandemi, rhinovirus, sprit, mortalitet, vatten, hygien, hälsa, vinterkräksjuka.
________________
(1) Australian influenza surveillance summary report No.27, 2009.

(2) Det var först i mitten och slutet av 1800-talet man började förstå hur viktigt det var med rena händer (Semmelweiss), rena sjukhus (F Nightingale under Krimkriget--dödligheten p.g.a. sjukhuset minskade från cirka 40% till runt 2!) och att koka vattnet (Eber och Koch) innan man drack det (numera har vi reningsverk). Just vattnet var ett stort problem eftersom Vattenreningen var ännu långt in i 1800-talet huvudanvändningen för alkohol eftersom man inte skiljde avloppsvatten från dricksvatten i de dåtida vattentäkterna... Faktum var att några droppar sprit ("aqua vitae") i vattnet eller vinet man drack var bra för hälsan. Idag vet vi att det beror på spritens desinficerande verkan.

(3) Diagrammet avser olika sjukdomar i England och Wales från 1830. Originalet med referenser finns på www.healthsentinel.com.

Antibiotika och livslängd

Det växande problemet med att allt fler bakterier utvecklar antibiotikaresistens är på tapeten igen. Problemet är, som jag tidigare nämnt, det ohämmade bruket inom djurhållning och jordbruk. Det vi ser är inget konstigt, utan (Darwinsk) evolution i full fart. Bakteriernas miljö förändras och de bäst anpassade till de nya förutsättningarna ökar i antal. Problemet förvärras av s.k. "horizontal (el lateral) gene transfer" (vilket f.ö. ett skäl till att genetiskt modifierade grödor eller andra organismer inte är en smart idé), som innebär att gener byts mellan bakterier och virus, men även med flercelliga organismer. Så det räcker med att en bakterie utvecklar resistens för att den ska kunna sprida sig till andra bakterier!

Nåväl, vad innebär det för oss att antibiotika inte går att använda? I media nämns ofta att medellivslängden kommer att minska mer än 10 år. Från ca 83 till kanske 70 år för kvinnor. Och från 79 till 67 för män. Exakt hur mycket beror på hur stor effekt modern sjukvård och vaccin har. Så det kanske bara blir hälften. (Intressant att notera hur kvinnornas hälsa och sjukvård drastiskt förbättrades efter andra världskriget. Trots att debatten kan få en att tro motsatsen.)



Men vad innebär förändringen av medellivslängd i praktiken? Alla kommer ju inte att leva kortare. Precis! Det är främst barnadödligheten som kommer att öka. Idag dör nästan inga barn. För 150 år sedan var 40% av alla dödsfall barn upp till 7 år, idag är det endast 0,4%. D.v.s. de flesta lever tills kroppen är "utsliten". Rent konkret innebär detta att vi i värsta fall går från dagens barnmortalitet (0-7 år) på ca 5/100000 till 80/100000. Alltså 20 gånger högre barndödlighet! Eller från 450 dödsfall/år till 7200 dödsfall/år!!



Alltså i värsta fall över 6000 fler döda barn är vad den ohämmade antibiotikaanvändningen kommer att kosta oss, om vi inte snabbt förbjuder antibiotika inom jordbruket och inskränker användandet drastiskt för människor.

Och det spelar ingen roll om vi utvecklar nya antibiotikum, för evolutionen kommer att rulla på ändå -- och resistens kommer att utvecklas mot de nya medlen med.

Andra bloggar om antibiotika, medellivslängd, mortalitet, evolution, Darwin, bakterier, resistens, horizontal gene transfer
_____________________
Länkar till diverse artiklar
DN, SVD, DN, DN, DN, SVD, Newsmill, Newsmill, Newsmill, Dagens Medicin
Antibiotika, jordbruk och smittvagar
Tvångsantibiotika

HiB =haemophilus influenzae B.