När man jämfört svininfluensan (mexikanska influensan) med tidigare influensapandemier, har man ofta jämfört med spanska sjukan, eftersom den också var av A(H1N1)-typ. Problemet med detta är att jämförelsen haltar betänkligt av flera skäl. Nedan räknar jag upp några.
1) Genetiskt är influensorna inte lika, alltså kan man inte sätta likhetstecken vad avser effekten.
2) Svininfluensan liknande den nuvarande har funnits som bakgrundsbrus sedan 1977 och har genetiskt sett rätt lika ut sedan 1998. M.a.o. har en ny generation kunnat bygga upp viss immunitet.
3) Sociala och nutritionella faktorer skilde mycket mellan 1918 och idag. Spanska sjukan-döda var helt enkelt sällan "friska" människor (så länge de inte fått en dödlig dos aspirin), och detaljstudier visar att främst redan sjukliga eller delvis undernärda eller utarbetade människor ur underklassen/arbetarklassen drabbades. I samma hushåll kunde tjänstefolket dö, medan arbetsgivaren inte ens insjuknade.(2,3,16) Tyvärr har lite uppmärksamhet givits detta i det hysteriska papegojandet av svinpropagandan som särskilt medier stått för.
Dessutom fanns 1918-1919 en stor och för infektioner extra mottaglig befolkning (särskilt då soldaterna på västfronten) i det av krig drabbade Europa. Och inte bara mottaglig, utan den undernärda befolkningen var även en fantastisk miljö för virus att utvecklas och ändras i, eftersom virus muterar snabbare i en undernärd individ! (7-12) En situation som helt enkelt inte var aktuell i samband med svininfluensan.
Men samma mönster, att socialt utsatta grupper drabbats värre, kan man se med svininfluensan. T.ex. är urbefolkningarna i Australien (aborigines), Nya Zeeland (maorier) och nordamerika ("AIAN") överrepresenterade vad avser antal insjuknade och döda.(4) Frågan är om det är genetiska eller socioekonomiska faktorer som spelar in, men, troligen är socioekonomiska faktorer viktigast eftersom urbefolkningarna i dessa länder lider av en omfattande social misär och missbruk. Vilket syns i medellivslängden, som är 60/65 (man/kvinna) för aborigines, ca 70/75 för maorier och AIAN. Forskning pekar även på att socioekonomiska faktorer är viktigast vid likartad tillgång till vård. D.v.s. inkomst, jobb, stress, dåliga bostadsförhållanden, dåligt kosthåll (nutrition / diet) etc över en livstid är viktigare faktorer.(5)
Tabellen nedan visar några exempel på vilka delar av immunförsvaret som påverkas av olika brister.(6) D-vitamininformationen tillagd av mig.
4) Individer med tuberkulos har varit överrepresenterade. Överdödligheten i tuberkulos är störst i åldersgruppen 15-30, precis som för spanska sjukan och svininfluensan. I t.ex. Sverige följde tuberkulosdödligheten den allmänna nedgången i dödlighet fram till spanska sjukan, men efter spanska sjukan accelererar antalet dödsfall i tuberkulos. Frågan är om spanska sjukan eller andra faktorer spelat in. T.ex. sker en tydlig ökning (25-100%) av dödsfallen i tuberkulos under krigsåren och 1919 i de krigförande europieska länderna. Ett antal forskare anser att spanska sjukan är en viktig faktor, men skyttegravarna och försämrad näringsstatus hos den krigsdrabbade befolkningen har troligen spelat en stor roll. Att tuberkulosdödligheten ökade även under andra världskriget talar för att näringstatus är en viktig faktor, men man bör även beakta D-vitaminstatus. TBC har ett tydligt samband med D-vitaminbrist, men nyare forskning har även visat att lunginfektioner och förkylningar är tydligt korrelerade med D-vitaminstatus. (13-15)
Grafen nedan visar sambandet mellan antalet fönster/bostad och TBC.(18)
5) Man behandlade influensan enligt modet för dagen med acetylsalicylsyra (aspirin, magnecyl, treo). I samband med virusinfektioner kan detta leda till att man insjuknar i det potentiellt dödliga Reyes syndrom. Reyes syndrom drabbar särskilt barn och unga människor. Det spekuleras om det har samband med c-vitamin-brist.
Utöver detta är acetylsalicylsyra dödligt i stora doser, vilket var standardbehandling då. Rekommendationen var 8000-32000 mg/dag! För en vuxen på 70 kg motsvarar 32000 mg ca: 450 mg/kg. Vilket är över gränsen för en potentiellt dödlig dos.(LD50, d.v.s. då hälften dör, uppskattas ligga på 400 mg/kg för människor. Akut förgiftning uppträder vid omkring 150 mg/kg.) (1)
5) Överdödligheten nämns ofta, medan "underdödligheten" under följande år ignoreras. D.v.s. många dog 1918-19, men många skulle bara ha dött senare. Observera dock att för kunna säga något säkert om detta samband, så skulle jag behöva analysera per åldersgrupp, vilket jag inte orkat göra.
Och en tillbakablick till 1800talets andra hälft. Rapport om arbetarbefolkningens bostäder i Göteborg:
"De bostäder, som i allmänhet innehfvas af arbetareklassen, äro ofta lägenheter i gamla, bofälliga [d.v.s. förfallna], upprötta trähus... Vinden spelar här in genom otäta fönster, dörrar, som ej kunna stängas och de murkna väggarne. Golven äro... dragiga och kalla, på nedre botten upprötta, ofta fuktiga av väta, som vid regn eller töväder suger sig in i fogningarna mellan de gamla bräderna... Eldstäder röka ofta in [detta är en starkt bidragande orsak till lungsjukdomar]. ... I dessa källarerum äro innevånarne sällan friska. Männerna, som hafva sitt arbete ute, lida jemförelsevis minst [frisk luft och lite D-vitamin soliga dagar], mera [lider] qvinnorna, som plågas af rheumatism åkommor [D-vitaminbrist], kroniska bröstsjukdomar [undernäring, D-vitaminbrist], bleksot [d.v.s. järn- och B-vitaminbrist] mm., mest barnen. I mörker fukt och smutsiga trasor uppväxer här ett uselt slägte af bleka, pussiga [svullna, näringsbrist], med skrofler [bölder], tuberkler, rachitis [D-vitaminbrist] och kroniska tarmkanalsjukdomar [infektioner, parasiter etc] behäftade barn."(13, s 294)
Redan då hade fångarna det bättre...
Andra bloggar om influensa, svininfluensa, A(H1N1), medellivslängd, D-vitamin, fattigdom, H1N1, hygien, luftvägssjukdomar, medicin, mortalitet, pandemi, propaganda, sjukvård, spanska sjukan, vaccin, virus.
_______________
(1) Starko KM. Salicylates and Pandemic Influenza Mortality, 1918–1919 Pharmacology, Pathology, and Historic Evidence. Clinical Infectious Diseases 49(9):1405-1410, 2009.
(2) Phillips H, Killingray D (eds). The spanish influenza pandemic of 1918-1919. New perspectives. Studies in the social history of medicine, Routledge 2005. (T.ex. diskussionen på sida 198-199.)
(3) Åman M. Spanska sjukan-den svenska epidemin 1918-1920. Studia Historica Upsaliensis 160, 1990. (Se den socialgrupps-uppdelade tabellen på sida 122.)
(4) Mortaliteten i svininfluensa är för aborigines ca 45/milj jämfört med ca 7,7 för övriga australier. För maorier och "pacific islanders" ca 12,7 mot ca 3,1 för övriga nya-zeeländare. Den kanadensiska urbefolkningen ligger på ca 34,6, men övriga på märkligt höga 11,5. AIAN 37 medan svarta och vita amerikaner ligger på ca 8 (s.k. asian och hispanics på 11 resp. 14, skillanden beror på större fattigdom i hispanic-gruppen).
(5) Frank J, Mustard JF. The determinants of health from a historical perspective. Daedalus 123(4):1-17, 1994.
(6) The Flu Fighters—in Your Food, Wall Street Journal 2009-11-25
(7) Levander OA. Nutrition and Newly Emerging Viral Diseases: An Overview. J. Nutr. 127:948S–950S, 1997.
(8) Beck MA. The role of nutrition in viral disease. J Nutr Biochem 7(12):683-690, 1996
(9) Cai J et al. Inhibition of influenza infection by glutathione. Free Radical Biology and Medicine. 34(7):928-936, 2003. (Kan noteras att kvicksilverläckage från amalgam sannolikt minskar glutathione-nivåerna.)
(10) Nelson HK et al. Host nutritional selenium status as a driving force for influenza virus mutations. The FASEB Journal 15:1846-1848, 2001.
(11) Good Nutrition Benefits All—Except Viruses
(12) Beck MA. Selenium and Vitamin E Status: Impact on Viral Pathogenicity. J. Nutr. 137:1338-1340, 2007.
(13) Puranen BI. Tuberkulos-en sjukdoms förekomst och dess orsaker. Sverige 1750-1980. Umeå studies in economic history 7, Umeå universitet, 1984.
(14) Grant WB, Giovannucci E. The possible role of solar ultraviolet-B radiation and vitamin D in reducing case-fatality rates from the 1918-1919 influenza pandemic in the United States. Dermato-Endocrinology 1(4):1-5, 2009.
(15) Oxford JA, Sefton A, Jackson R, Innes W, Daniels RS, Johnson NPAS. Lancet Inf Dis 2:111-114, 2002.
(16) Svenn-Erik Mamelund, ”A socially neutral disease? Individual social class, household wealth and mortality from Spanish infl uenza in two socially contrasting parishes in Kristiania 1918-19,” Social Science & Medicine 62(4), 2006, 923-940
(17) Noymer A. Testing the influenza–tuberculosis selective mortality hypothesis with Union Army data. Social Science & Medicine 68(9):1599-1608, 2009.
(18) Från Revue d'hygien 1911:714
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar