Barn och sömn

Ett litet tillägg till DNs serie.

Barns och vuxnas dygnsrytm
Spädbarn uppvisar en stor variation i sömnmönster. Allt från att sova 8 timmar, vara vakna i 4 till att sova i 10 minuter och vara vakna i 5 (som min äldste var). Sömnen består i början av ungefär 50% REM-sömn vilket sjunker till ca 2 timmar i 2-3-årsåldern. Detta stabiliseras så småningom till en regelbunden dygnsrytm med övervägande nattsömn och och mönstret kvällstrött/morgonpigg, vilket fortsätter till 10-årsåldern. Därefter ändras mönstret till kvällspigg/morgontrött under puberteten och upp till 20-årsåldern, för att sedan sakta återgå till barndomens kvällstrött/morgonpigg. En 50-åring brukar ha samma sömnmönster som en 10-åring, fast sover färre timmar per dygn (runt 6 istället för 10). Den individuella variationen är stor.

Vad kan störa sömnen?
Som antyds i DN är belysningen viktig. Både mängden dagsljus och innerbelysningen. Kvicksilverlampor ("lågenergilampor") är olämpliga då de vanligen avger stora mängder blåaktig ljus och, om filtreringen är dålig, UV-ljus. Detta ljus är bra dagtid, men inte kvällstid. Kvällstid är ett gulaktigt/rödaktigt skymningsliknande sken bättre. Att sömnen är störd beror på att den inre klockan (den circadianska rytmen) är i otakt med "livets krav".

Kan vissa livsmedel störa sömnen?
Ja, sannolikt. Livsmedel rika på snabba kolhydrater (vitt ris, socker, godis, läsk, potatis o.dyl) kan få barn att bli ordentligt stirriga. En annan möjlig orsak är artificiella färgämnen och vissa konserveringsmedel (läsk, godis, glass o.dyl.).(5-7) Kaffe, te och choklad har centralstimulerande effekt. Så det kan vara en god ide att plocka bort alla dessa i 3-4 månader för att se om barnet blir lugnare.

Subklinisk mjölkallergi ("kolik") har också pekats ut som orsak till sömnstörningar. Möjligen kan även laktosintolerans ("kolik") också orsaka sömnstörningar. Laktosintolerans kan enkelt påvisas med ett gentest (tecken är illaluktande, sur, gulaktig avföring och kortvuxenhet). Glutenallergiker har sekundär laktosintolerans p.g.a. skadorna på tarmen.(8-10)

S.k. anekdotisk evidens (d.v.s. patientens eller läkarens personliga erfarenhet) från glutenallergiker antyder att glutenallergi kan orsaka sömnstörningar (observera att glutenallergi kan förekomma även om tester är negativa).

Andra orsaker
Brist på essentiella fettsyror (främst omega-3) har pekats ut som en orsak till beteendestörningar och oro hos barn. Vilka förmodas bero på störd utvecklingen av nervsystemet. Det är oklart om brist under eller efter graviditeten har störst påverkan.(1-4)

Muskel och ledvärk orsakad av d-vitaminbrist ("växtvärk") är en förbisedd möjlig orsak. D-vitaminbrist är även förknippad med depression, störd utvecklingen av nervsystemet, autoimmuna sjukdomar, reumatism och cancer. Den senaste forskningen rekommenderar nivåer på minst 80-100 nmol/L (d.vs. över den gräns ett övervägande antal reumatiker och personer med autoimmuna sjukdomar befinner sig under). Både brist under och efter graviditeten har påverkan.(11)

En annan ofta förbisedd orsak är diffusa neurologiska problem av för lite eller för mycket av visa b-vitaminer (särskilt B12, även om test påvisar "normala" värden). Symptombilden är ofta mycket diffus och smygande.(12)

Andra bloggar om sömnbrist, sömn, barn, cirkadiansk rytm, B12, vitamin D, gluten, laktos, kvällspigg, morgontrött, ljus, belysning.
_____________
Referenser i urval:
(1) Innis SM. Recent Advances in Nutritional Sciences: Dietary (n-3) Fatty Acids and Brain Development. American Society for Nutrition J. Nutr. 137:855-859, 2007.
(2) Cetin I, Alvino G, Cardellicchio M. Long chain fatty acids and dietary fats in fetal nutrition. J. Physiol. 587(14): 3441-3451, 2009.
(3) Sinn N, Bryan J, Wilson C. Cognitive effects of polyunsaturated fatty acids in children with attention deficit hyperactivity disorder symptoms: a randomised controlled trial. Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids. 78(4-5):311-26, 2008.
(4) Bélanger SA, Vanasse M, Spahis S, Sylvestre MP, Lippé S, L'heureux F, Ghadirian P, Vanasse CM, Levy E. Omega-3 fatty acid treatment of children with attention-deficit hyperactivity disorder: A randomized, double-blind, placebo-controlled study. Paediatr Child Health. 2009 Feb;14(2):89-98.
(5) Artificial food colouring and hyperactivity symptoms in children. Prescrire Int. 18(103):215, 2008.
(6) Weiss B. Food additives as a source of behavioral disturbances in children. Neurotoxicology. 7(2):197-208, 1986.
(7) Schab DW, Trinh NH. Do artificial food colors promote hyperactivity in children with hyperactive syndromes? A meta-analysis of double-blind placebo-controlled trials. J Dev Behav Pediatr. 25(6):423-34, 2004.
(8) Melvin B. Heyman, MD. Lactose Intolerance in Infants, Children, and Adolescents. Pediatrics 118(3):1279-1286, 2006.
(9) Kahn A, Francois G, Sottiaux M, Rebuffat E, Nduwimana M, Mozin MJ, Levitt J. Sleep characteristics in milk-intolerant infants. Sleep 11(3): 291-297, 1988.
(10) Kahn A, Mozin MJ, Rebuffat E, Sottiaux M, and Muller MF. Milk intolerance in children with persistent sleeplessness: A prospective double-blind crossover evaluation. Pediatrics 84:595-603, 1989.
(11) www.vitamindcouncil.org har mycket information om vitamin D.
(12) Mayer G, Kröger M, Meier-Ewert K. Effects of Vitamin B12 on Performance and Circadian Rhythm in Normal Subjects. Neuropsychopharmacology 15:456-464, 1996.