Buuuäää de hatar mig....

Buuuäää de tycker inte som jag de måste hata mig...

Så kan man beskriva dagens superbarnsliga elitvänstergnäll i DN. Obegripligt att de inte förstår att de straffar ut sig själva. Alla personer som inte har exakta samma åsikter som elitvänstern är fascister, breivikare, hitlers, höger, anti-något, lider av fobier, dumma i huvudet, användare av ordet politiskt korrekt, män, patriarkala, fula i största allmänhet, okunniga och så vidare och så vidare.

Hur kan elitvänstern bli förvånad att ingen tar dem på allvar efter deras 30 år av aktiv fördumning av debattklimatet och totala intellektuell kollaps? Hur kan de över huvud taget förvänta sig att bli tagna på allvar när de viktigaste frågorna är maktpositioner för samhällselitens fruar. När de tycker patriarkalt religiöst kvinnoförtryck är ok, men det påtagligt jämställda svenska samhället/kulturen inte är det. När de tycker att PolPot är reko, men Lars Vilks ett monster. När de bara mobbar och spyr galla. När de tycker att förtryck är frihet och frihet förtryck...

Nä, det går bara inte längre att ta dem på allvar !

Andra bloggar om elitvänster, kulturvänster, genus, patriarkatet, vänstern, breivik.

Månaden elitvänstern fick spel

Kunde inte låta bli att le i mjugg åt Bengans artikel när den publicerades i DN. Det som däremot var mindre lustigt var reaktionen. Plötsligt kryp de rödbruna lössen ut ur varje vrå och angrep Bengan och alla andra som de hatade/ogillade. Den dogmatisk retoriken flög som spottloskor i luften. Alla oliktänkande skulle peststämplas som reaktionära smygnazistiska anti-feministiska användare av P-ordet ("politiskt korrekt"). Än mer olustigt blev det när alla offer från Breiviks vansinnesdåd plötsligt förminskades till ett tomt retoriskt grepp i de vilda angreppen på den andre. Inget är nämligen heligt när elitvänstern vevar vilt.

En reaktion utan måttstycke där Marie Svelands förvirrade heluppslag i DN i mitt tycke tog priset. Inget hört, inget sett och inget förstått är det snällaste man kan säga om det hon skriver. Hennes 30-talistiska hatretorik går ut på att definera bort stora delar av befolkningen som entartete eller mentalsjuk (--har du fel värdegrunde lille vän?).

Med sitt nyspråk där hat är omsorg, där jämlikhet är olikhet och där religion är frihet, sätter hon, sig själv omedvetet, fingret på vänsterns stora problem. Nämligen den en totala oförmågan att se hur det desperata kramandet av alltmer urspårade och värdehihilistiska ideer har förvridit vänstern till dess totala motsats.

Den djupa existentiella krisen som murens fall orsakade folkmordsvänstern behövde tydligen fyllas av nya totalitära ideologier och ideer som kunde kidnappas och förvrängas. Ett nytt projekt behövdes där man kunde dela upp människorna i vi som tänker fina rätta tankar och ni som som tänker fula felaktiga tankar. På något konstigt sätt fyllde religiös fanatism, patriarkal religion, hat-feminsim och mångkultur (!) det djupa tomrummet.

• Vänstern gick från att bekämpa religion till att krama patriarkala och totalitära religioner, så länge dessa inte var kristna.
• Vänstern gick från att kämpa för jämställdhet till att krama religiös kvinnosegregering, så länge den drabbade fattiga kvinnor i u-länder och inte dem själva. Medan matriakalt manshat blev normen i det egna landet.
• Vänstern gick från att bekämpa klasskillnader och segregering till att kämpa för att "judestjärnor" skulle brännmärkas in i pannan på alla möjliga etniciteter, språkliga minoriteter och levnadsstilar. Mångkultur gick från att ha varit tolerans för skillnader till att bli ett industriellt letande av just skillnader!

Marx vänder sig i sin grav.

Och var är vänsterns i dagens stora frågor?

• Var är vänstern när kemiindustrin lobbar för att slippa reglera giftiga och hormonstörande ftalater, brandskyddsmedel och andra klorföreningar?
• Var är vänstern när löneskillanderna ökar mellan samhällsklasserna?
• Var är vänstern när bankerna utpressar regeringar och stjäl från folket?
• Var är vänstern när det medielobbyn i smyg lobbar för copyright i all evighet, driver igenom lagar mot billga läkemedel (ACTA), och speciallagar för att få korrupt polis att jaga vanliga Svensson för att de kopierar film och musik de ändå inte har råd att köpa?

Hur blev vänstern egentligen de nya moderaterna och de nya moderaterna den nya arbetarvänstern? Kanske därför att vänstern i sina lyxrenoverade våningar i sitt segregerade getto på Södermalm (i Stockholm), där deras husor städar, medan de själva bränner sina royalties i Chamonix och Aspen, helt enkelt tappat fotfästet?

För att parafrasera det DDS säger i DN: Om vänstern vill vara ett alternativ för framtiden och inte bara en del av problemen från i går, så är det hög tid att man lämnar vi och de-hatretoriken bakom sig.

Andra bloggar om Vänster, feminism, Maria Sveland, Bengt Ohlson, vänsterns makt över kulturen, hat, debatten om kulturvänstern.
_____________________
Diverse länkar:
Bengt Ohlssons kritiker visar hur rätt han har
Maria Sveland attackerar mig och Billing
Det politiska hatet gör vanliga män deprimerade
En dag i Maria Svelands liv (humor...)
Feminister
Mera feminister

Och så kan jag inte låta bli att klämma in följande citat från Hanna Fridens blogg:
"Jag vägrar ge de här kvinnorna, de här svinen, det stora nöjet att fortsätta befläcka feminismen och vårat arbete. Jag vägrar gå med på det. Jag tänker aldrig mer, i framtiden, bevärdiga en enda av dessa kvinnor att kallas för feminist. För de är inte det. De är, helt ärligt, manshatare. De är svin. De är äckel."

Hetero: PolPot-vänsterns nya hatgrupp

Knappt är man hemma igen efter en väääldigt lång semester, förrän man möts av knäpp-vänsterns nya försök att hitta människogrupper att hata och helst utrota. Nu är det tydligen "heterofascisterna" som PolPot-kramarna vill leda till gaskamrarna. För denna hemska grupp, heteros, verkar ju inte bry sig för fem öre om "genussamhällets" utopi. Likt alla obehagliga lärare, läkare, "rika", tjänstemän, religiösa etc etc som Pol Pot utrotade så ska heterofascisterna väck. Endlösung i vänstertappning.

För att citera "kamplust"/"Gbgs queerinstitut":
"Parlamentarismen är en fiende vi tyvärr inte blir av med genom att ignorera. Istället bör vi noga överväga hur vi effektivast bekämpar heterofascisterna.",

och för att citera "HeteroHatisk Filmproduktion":
"priset vi betalar för heterorättigheter som att gifta oss och skaffa barn är att vi måste bli gulliga, sluta knulla på offentliga toaletter och att allt blir tråkigare. Alltså, det finns en verkligt revolutionär kraft i att ha en homo- eller trans-identitet, men så snabbt man assimileras dör den."

Förvirrat? Ja. Obehagligt? Ja. Och än värre är att de verkar få stöd av Institutionen för genus på Göteborgs Universitet. En unken stank av 30-tal anpassat för 2010-talet sprider sig från institutionen.

Mera på Pelle Billings hemsida.
Och på Tanja B:s hemsida.
Rekommenderar även Harald Eia och Ole-Martin Ihle:s TV-serie "Hjernevask" (Norsk TV) där bl.a. homo/hetero diskuterades (avsnitt 3). Programmen rev upp en enorm storm i Norge eftersom han dristade sig att ifrågasätta genus-elitens troshttp://www.blogger.com/img/blank.gifsatser och påpeka att människan formas av både gener och miljö. (Upplägget är lite i stil med "Män är djur" möter Janne Josefsson.)
Se även Medborgaperpsektivs uppföljning på temat.

_________________
Andra bloggar om genus, politik, heterohat, Pol Pot.

Misstro allt och lita på ingen

Ja så brukar en bekant till mig cyniskt avsluta mail. För det är inte så att han misstror allt och litar på ingen, men han tycker att det politiskt korrekta samtalet eller berättelsen uppmuntrar till Gestapo-/Stasi-samhället där ena halvan av befolkningen bevakar vad andra halvan gör och tänker. För när människan blir rädd att uttrycka sina åsikter för att inte riskera förarga eller kränka någon dåre, ja då tystnar samhället och dårarna ges makten att sätta dagordningen. Det må vara religiösa knäppskallar, politisk dårar eller genusgalningar, men alla har det gemensamt, att de inte gillar andra åsikter än sina egna och att de har oändligt tålamod att uttrycka dessa. Som ett datorprogram som hakat upp sig i en evig loop (eller LP-skiva som hakat upp sig för BPC--before PC--generationen).

Personligen tycker jag vettlösheten breder ut sig i vårt moderna curlingsamhälle där individuell frihet allt som oftast innebär att någon annan ska betala för dina nycker. Och inte att du tar ansvar för dina handlingar, och de eventuellt obehagliga, följder de kan få.

Det må vara onödiga skönhetsoperationer där samhället (företaget) förväntas bekosta sjukskrivningen.

Det må vara henförda manliga henar och kvinnliga henor som tycker de har rätt till medicinskt omotiverad hormonbehandling för att de inte trivs med sin kropp. En sorts ultimat skönhetsoperation -- en total kroppslig makeover.

Det må vara meningslösa och onödiga risker i jakten på kickar som, när olyckan är framme, den allmänna sjukvården förväntas bekosta.

Det må vara bankdirektörer (t.ex USA) och politiker (t.ex Grekland) som skiter i att de bränner pengar de inte har därför att de vet att skattebetalarna blir tvungna (genom staten eller EU) att betala när konkursen står vid dörren.

Det må vara Vanliga Svensson som lånar hej vilt i vetskapen om att någon anna får ta notan genom skuldsanering och socialbidrag.

Och listan med curlade egoister kan bara göras hur lång som helst, medan du och jag, som får betala för all skiten, tyst tittar på.

Aaaah KATHARSIS, vad skönt det är att gnälla av sig hej vilt.

Andra bloggar om kön, könsidentitet, genus, hbt, hen, hönor, heteronormativitet, politik, religion.

Han Hon Hen Hön Hån och Hin håle

De senaste veckorna har DN haft stort uppslagna artiklar om genussemantik. Diskussionen har cirklat kring behovet av nya könsbegrepp för att glädja en liten minoritet som vill definiera sig utanför den av patriarkatet utlärda heterosexuella och heteronormativa begreppsnormen. En pseudodiskussion kring ett meningslöst semantiskt lyxproblem för en sysslolös och parasitisk euro-amerikansk överklass. (Ja nu djävlar lyckades jag förhoppningsviss förvirra dem rejält med både genusreferenser och postkoloniala kängor.)

Prata om dravel. Ska den som påstår sig tillhöra Hin(håle)-könet, och som vill få en stor röd och spetsig svans fastopererad i ryggslutet och två små röda horn i pannan, betraktas (förvisso med rätta) som den tokstolle den är? Eller tas seriöst av genuseliten och betraktas som en förtryckt HBT-grupp, vars operation självklart skall bekostas av den arbetande massans surt förvärvade och beskattade inkomst?

Eller ska den som vill tillhöra Hön-könet få små fjädrar, så att de kan kackla runt och sprida genusevangeliet?

Hur kan flera spaltmeter ägnas (för att inte tala om böcker skrivas och professurer skapas) för detta dravel? Det är inte det biologiska könet och dess fysiska kroppsliga, neurologiska och hormonella uttryck som är en heterosexuell social konstruktion. Utan det är svamlet om hen-kön, hön-kön, hån-kön och hin-kön, som är en social genus-konstruktion av kvalificerade dumheter. Dumheter påhittade i den syrefria olympiska rymden där genusparnassen spekulerar hej vilt.

Visst vill virrpannorna kalla sig henor och gå klädda i traditionellt manliga kläder för att deras narcissistiska och exhibisionistiska egon ska tillfredsställas må de väl göra det då. Men kan jag slippa se dem tas på allvar i seriösa (?) dagstidningar! Kan jag slippa se mina skattepengar ösas över psykologer som ska utreda deras navelskådande och super-självupptagna nojjor. Kan jag slippa se mina skattepengar ösas över läkare som ska hormonbehandla och operera dessa människor så att de kan uppnå det förvirrade könsnirvana de söker.

För märkligt nog har detta varit ett icke-problem i de ca 500.000 år någorlunda moderna människor funnits på jorden. Henorna har märkligt nog, klarat sig utan hormonbehandlingar och könsoperationer under hela denna långa tid...

Andra bloggar om kön, könsidentitet, genus, hbt, hen, hönor, heteronormativitet, politik, religion.
_________________________
DN 1, DN 2, DN 3, DN 4.

Barn som prydnadsföremål?

Vet inte riktigt var jag ska placera debatten om att det skulle vara synd om ensamstående kvinnor (eller för den delen enkönade par) som inte kan insemineras på min bekostnad (d.v.s. över skattsedeln). De har gjort sina livsval och prioriteringar med öppna ögon. Och om det då får konsekvenser, så får de väl stå sitt kast. Jag bryr mig inte ett skvatt om det om de betalar själva, men jag förstår inte varför det skulle vara en mänsklig rättighet för vuxna att bli curlade (på min bekostnad) när de ångrar de konsekvenser deras val fått.

Det är att både vilja äta kakan och ha den kvar. Det finns mycket i livet som är jobbigt, inte kul tråkigt, inte som man vill etc. Och varför ska samhället (d.v.s. över skattsedeln med mina surt förvärvade pengar) ständigt rycka in?

Och sist men inte minst: barn är vare sig en rättighet eller prydnadssak att fylla sitt liv med – varken för män eller kvinnor.

(Och ja jag tycker det är för jävligt att det ska gå att sjukskriva sig på skattebetalarnas för medicinskt omotiverade skönhetsoperationer.)

Andra bloggar om insemination, ensamstående, kvinnor, enkönade par.
________________________
Läs mer:
FEMMIS
Låt singlarna bli mammor
Riksdagen säger nej till insemination för ensamstående kvinnor
Tillåt insemination för ensamstående
Först barn, sedan pappa
Därför skaffar kvinnor barn på egen hand
"Motvilliga revolutionärer”
Allt fler skaffar barn utan man
Låt män skaffa barn utan kvinnor
”Barn är ingen rättighet – varken för män eller kvinnor”

Julian Assange världens kärleksaffar

Jahapp då har jag sett Assangedokumentären på SVT1. Rätt typiskt svenskt "rättvist" utan alltför stora åthävor åt ena eller andra hållet. Lite frapperande var de återkommande påståendena att Assange skulle ha fått världens media att betvivla det svenska rättsväsendet.

Det svenska rättsväsendet klarade av dett rätt bra på alldeles egen hand. Genom att läcka, häkta, släppa, häkta igen. Genom ett fullständigt uselt obandat förhör och sedan uppföljande vittnesutsagor som m.el.m. bevisar att Assange är oskyldig. (Se mina inlägg om förundersökningsprotokollen.) Genom att göra genuspolitiska uttalanden från höger och vänster. Och slutligen de politiskt tillsatta nämndemännen som kan döma mot domaren. Inget av detta förbättrade bilden av Sverige.

Om något så har Sveriges självgoda självbild som det bästa landet i världen fått sig en rejäl törn. Ett land där en copyrightkramande domare kan bedöma sig själv som ojävig i en upphosrättsrättegång kanske har problem. Ett land som regelbundet ber felande myndigheter (som t.ex. poliser som griper fel personer) att utreda sig själva (och ständigt friar sig själva) kanske har problem. Eller ?

Dokumentären går i repris följande dagar:
SVT1 2011-04-07, 20:00
SVT1 2011-04-08, 01:35
SVT World 2011-04-08, 03:30
SVT World 2011-04-09, 15:00
SVT1 2011-04-10, 11:00

Andra bloggar om Assange, Julian Assange, ofredande, våldtäkt, wikileaks, Marianne Ny, kondom, feminism, falsk angivelse, genus, juridik, konspirationer, Pirate Bay, politik, sexual-chauvinism.

Genus-väderrapporter

"Vilken betydelse har ett intersektionellt genusperspektiv i klimatfrågorna? Vilka skillnader finns i hur kvinnor och män påverkas av klimatförändringarna? Hur ser forskningsläget ut för klimatforskning inom genusvetenskapen och hur syns genusperspektivet inom det aktivistiska motståndet? Vilken är ekofeminismens roll, historiskt och i samtid? Vilka teoretiska och metodologiska verktyg och ingångar har vi tillgång till för att bedriva genusforskning kring klimatfrågor?"

Ja det vill man ha reda på i Tidskrift för genusvetenskap. Det är helt otroligt. Eventuell påverkan har med kulturella och sociala mönster att göra. Regnet och värmen skiter däremot högaktningsfullt i vilket kön du har. Man tar sig för pannan.

Och vad är "ekofeminism"?

Andra bloggar om klimat, genus, konspirationer, uppvärmning, växthuseffek.

Tusen gånger starkare afterlife

Stora svängningar i filmvalen :-)

Kan inte låta bli att jämföra hjältinnan Alice (Milla Jovovich) i Resident Evil Afterlife med den implicita kvinnobilden i Tusen gånger starkare. I Afterlife får vi möta en än mera självständig och säker Alice. Hon kör sitt race och blir behandlad som en jämlike. Både av männen och kvinnan Claire som hon räddar (igen). Den enda könsmaktsordningen där är Alice.

Alice ser sig inte som ett offer under patriarkaliska strukturer som utnyttjat henne i sina experiment för att hon är kvinna. Hon klagar inte på sin lott. Hon agerar. Hon är vuxen. Hon tar ansvar. Hon tar inte skit. (Notera särskilt hur mannen som vill smygtitta på Alice när hon duschar får sitt omedelbara straff när han omedelbart efter att ha konfronterats av Alice blir uppäten av en "zombie".)

Ett klart bättre föredöme än hundra filmer typ Tusen gånger starkare. Som får de flesta att spy av dess tunghänt stalinistiska försök till propaganda (ja ja ja det var kanske lite att ta i). Hjärnan gör bara en mental shut-down.

Men en film som Resident Evil ses av både killar och tjejer. Från början till slut utan mental shut-down. Budskapet sitter där till slut vare sig du vill det eller inte.

OK det var "genusanalysen". Hur var filmen då? Tja, 90 minuter huvudsakligen action och mycket Matrix inspirerad. Om den inte vore 3D så är nog en bio väldigt nära dig att föredra ;-)

Andra bloggar om: könsmaktordning, patriarkat, tusen gånger starkare, vuxna, föredömen, Resident Evil Afterlife

Tusen gånger starkare könsmaktsordning

Snubblade precis över en artikel på Newsmill om könsmaktsordning. Och förstod inte hur artikelförfattaren kunnat tolka filmen "Tusen gånger starkare" som ett bevis på patriarkal "könsmakt". Den handlar om en skola i förfall med svaga ynkliga lärare (f'låt f'låt mentorer heter de visst, för de ska ju inte lära något...) som inte förmår upprätthålla en lugn studiemiljö i klassrummet. Och inte heller förmår ge de blyga eleverna uppmärksamhet, samtidigt som de stökiga och bråkiga lär sig att repektera andra.

På vilket sätt är det bättre att även tjejerna börjar sabotera?

På vilket sätt blir tjejerna starkare?

På vilket sätt är den patetiske läraren, som fullständigt abdikerat från sin roll som ett föredöme, värd beröm när denne dumpar sitt ansvar som vuxen på Sagas axlar med orden: "Vi är så glada att du kommit hit, Saga, vi tror att du kan hjälpa tjejerna att ta för sig mer. Inte låta killarna dominera. Se det som ett uppdrag".

Och slutligen varför är det en patriarkatets seger när skolan bara misslyckas ännu mer med killarna? Och klassen. Och tjejerna. Alla är förlorare.

Ja säg det.

(Filmen bygger på boken, med samma namn, av Christina Herrström.)

Andra bloggar om: könsmaktordning, patriarkat, tusen gånger starkare, skola, lärare, vuxna, föredömen

Barn som vårdas av kvinnor blir psykiskt skadade

Idag uttalade sig en riktig genusrasisisk tokdåra i Expressen och påstod (genom att tolka forskning som fan läser bibeln) att män är så värdelösa pappor att de orsakar fysiska skador hos barnen.

För att kontra passar jag på att presentera forskning (som jag väljer att tolka på samma sätt som kvinnor av typen tokdåran i Expressen) som pekar på att överbeskyddande kvinnor leder till att barnen får mindre hjärnvolym och psykiska problem i vuxen ålder.

"Previous epidemiologic studies using the parental bonding instrument (PBI) ... have suggested that ... higher parental overprotection score could lead to an increased risk of several psychiatric disorders, including schizophrenia and mood disorder."

Forskningsresultaten som jag alltså tolkat a la dårfink i Expressen kan läsas här: "Relationship of parental bonding styles with gray matter volume of dorsolateral prefrontal cortex in young adults" (1)

Andra bloggar om medicin, genus, sexual-chauvinism, eva sternberg, hemmapappor, särartsfeminism.
__________________
(1) Narita K et al. Progress in Neuro-Psychopharmacology and Biological Psychiatry, in press, 2010