...färd mot den sköna nya tysta värld (eftervalsdebatten)

Jahapp så vaknade elit-Sverige häromveckan upp i en kombination av yrvaken förvåning och öppet hat över folkets val. Hur kunde 13% av undersåtarna understå sig att utnyttja sin demokratiska rättighet att rösta fritt? Och plötsligt göra SD till Sveriges tredje största parti? Demokrati är OK så länge du tänker rätt och fan så ful om du har magen att tänka själv och/eller fritt.

Ja hur kunde detta ske? Trots opinionsundersökningarnas återkommande SD-siffror runt 9-11% månad efter månad i nästan två års tid... Ja huvva, man måste nog vara rejält vass i kolan för att fatta sambandet mellan stabil opinion och valresultat.(1) Särskilt som den av tyckareliten konstant utmobbade, bespottade och dumförklarade SD-sympatisören knappast glatt avslöjar sina partisympatier för en anonym telefonröst... Och troligen är än mindre benägna till det efter Expressen-politrukernas "avslöjanden" att det finns -- gu' vad förvånad jag blir -- puckon av varierande småsint inskränkthet som spyr galla på diverse forum.

För har man inte tillgång till kultursidorna för sitt välformulerade hat (2)(3), så får man väl nöja sig med andra sajter för dagens dos av galla och bekräftelse från likasinnade. Men vänta, i Sverige har vi ju åsiktsfrihet!! Varför skriver de inte under eget namn på t.ex. kultursidorna. Nä visst ja, yxa i dörren eller trashad lägenhet kan det ju bli (4) utöver stormen av glåpord från hatvänsterns kolportörer.

En utvikning apropå anti-SD tal. En viss brunbränd självglorifierande författare har lagt upp en liten video där han citerar delar av sitt brev till SDs partiledare. Jag fascineras över elitens alla attribut han visar upp: hundratals böcker, konst, en ledig kostym, solbränna (på burk). Och än mer förvånas jag av det han säger. Först kommer ett totalvirrigt konstaterande (Ca 21 sekunder in): "Jaa så, för det är inte fråga om att tycka illa om det man hatar, för det gör jag inte." WTF menar karln? Hatar han inte eller gillar han dem han hatar?? Sedan babblar  han vidare och nämner att SDs partiledare sagt att det vore bättre om människor "finge hjälp och skydd så nära sina hemländer som möjligt". Och vad ger då denne enligt egen utsago folkkäre författaren sedan för exempel på "motsats"? Jo flyktingströmmarna under 2a VK... som enbart gick till angränsande länder.(5) Den mannen alltså. Inte en tanke på hur han bekräftade SD:s förslag när han trodde han gjorde motsatsen... Ja du är unik som det skrevs i Expressen (12).

OK, åter till valet. Själv hade jag gissat på typ 45 för S-blocket, ca 43 för Alliansen (jo lite önsketänkande där) och 10-13 för SD. Och oroat mig för att Fascistiskt initiativ skulle komma in. Nä men vänta nu Feministiskt initiativ heter de ju. Det var ju verkligen lite virrigt av mig! Måste bli gammal och gaggig jag med. Faktum är ju att jag fått problem med synen så här på äldre dar: hatvänsterns röd-svarta fanor och extremhögerns rödsvarta symboler flyter ihop i en sörja av samma färger och mönster.

Jag slirar lite, så tillbaks till val-fenomenet. Egentligen kan man ju fråga sig vad är problemet? Bortsett från en och annan byråkrat och proffstyckare som ser karriär och levebröd ryka om vänsterns rasbiologiska fixering -- vid atomär uppdelning på ”folkgrupper”, etniciteter och identitetskonstruktioner, som kan känna sig både kränkta och berättigade till särarts-förmåner -- plötsligt bleve omodern.

Det är egentligen kanske bra för Sverige att tvingas fundera över den faktiska innebörden av demokrati och åsiktsfrihet. Att tvingas försvara klassiska ideal som jämlikhet för alla, åsiktsfrihet för alla, likabehandling för alla o.s.v. För det finns uppenbarligen ett problem i detta avlånga land! När demokrati enbart är den enes rätt att få som den vill -- och den som tycker annat är en "strukturell" rasist. När åsiktsfrihet enbart innebär den enes rätt att framföra sina åsikter -- och den som tycker annat är en ”rasifierad” fascist. När jämlikhet enbart är en rättighet för vita kvinnor inom eliten -- och den som tycker annat en islamofob minoritetshatare (nu ska vi se 2 miljarder utövare... minoritet hmm).

Hur hamande vi där egentligen?

I Sverige har vi demokrati, åsiktsfrihet och föreningsfrihet, eller hur? Så varför är det så svårt? Det är som om något skaver hos eliten när andra åsikter än de påbjudna rätta åsikterna inte framförs. Eller mera konkret när rubriksättaren till DN-artikeln av LOs förre chefsekonom skriver att "Eliten inser inte att den nya tiden kräver starkare stat”, så vet han troligen inte hur rätt han beskrivit valvinnarnas dröm.(6) För är det kanske inte drömmen om Per Albin Hanssons Folkhem som driver dem? (7) Drömmen om ett folkhem vars ideologiska samhörighet med Mussolinis Italien var tydlig (8)(9).

En dröm som var dåtidens motsvarighet till den nutida elitens futuristiska dröm om Progressivitet, Ungdomlighet, Förändringskraft, Normkritik. (10)(13)

Detta skaver nog väldigt väldigt hårt när man försöker ta debatten eller undvika den.

Så vad göra? Fungerar inte utfrysning, mobbning, debatt måste ju det nutida radikala avantgardet söka nya dådkraftiga lösningar, eller hur? Och det gör man med besked. Kan man inte definiera ut människor som rasister, puckon, obildade, "vita män" etc. så får man ta till storsläggan. Och det senaste, hetaste och mest radikala begreppet är: "yttrandefrihetsfundamentalist".

Ja du läste rätt, om åsikts- och yttrandefrihet innebär att andra åsikter än mina, oh hemska tanke, uttrycks, så är du en "yttrandefrihetsfundamentalist". En vedervärdig individ "som missförstått vad ”yttrandefrihet” och ”demokrati” innebär". Du är någon som legitimerar "historielösa" "diskurser" och stöder Breivik och rasister och annat ont.(11)

Undrar vilka som är mest historielösa i sin färd mot den sköna nya tysta värld.

_____________
(1) Partisympatier 2001-2013 för SD
(2) Fascismen är tredje största parti
(3) Högern tar inte ansvar
(4) Eskilstunakurirens artikelserie om extremistkriget. 95% av det politiska våldet i Sverige utövas av extremvänstern (de röda fascisterna). Se även Inte goda hjältar
(5) Kuriosa: många judar flydde till Italien från Tyskland, Frankrike och Kroatien. Se "Yours is a Precious Witness: Memoirs of Jews and Catholics in Wartime Italy" av Margherita Marchione och "The Italian Refuge: Rescue of Jews During the Holocaust" av Ivo Herzer. En översiktsartikel finns här http://www.acjna.org/acjna/articles_detail.aspx?id=300 (förbise rubriken och läs hela artikeln. Föga känt är kanske att "In Italy, Jewish fascism was a real ideological movement, a mass phenomenon, as much as that was possible in Italy’s tiny Jewish population of 47,000. In 1938, at the beginning of the racial laws, more than 10,000 Jews-about one out of every three Jewish adults-were members of the Fascist Party." Och att det fanns "a Jewish fascist newspaper, “La Nostra Bandiera” (Our Flag)".
(6) Starkare stat http://www.dn.se/debatt/eliten-inser-inte-att-den-nya-tiden-kraver-starkare-stat/
(7) Avhandlingen Folk och land hör nära samman av Karl Ekeman, 
(8) Avhandlingen "Ett folk av mänsklig granit: Sverige i den italienska utrikespolitiken 1932-1936" av Marcos Cantera Carlomagno
(9) Per Albin och Mussolini av Kaj Björk, Arbetarhistoria nr 105 (2003:1), s. 37-39.
(10) Brist på visioner.
(11) Rasismens höga pris av Henrik Arnstad
(12) Du är unik
(13) "Modernism and Fascism: The Sense of a Beginning Under Mussolini and Hitler" av Roger Griffin

Artiklar i urval från de stora drakarna:
Vem är dummast?
De bortsortrades röst
Medan vi diskuterade Tintin
Er kamp är inte min
Strutspolitiken
Antirasism inte rasismens motsats
Vetat ganska länge
Rävsax
M bör ta debatt
Lyssna på oron
Ropet från ödemarken
Inte bara rassar

Några bloggar:
Segerherren
Lord of the MP ang valets stora förlorare.
Kris, klass och SD
Borde jag känna mig rasifierad
Parallellt politikeruniversum
Missuppfattningar

Salmanbilden hittad på HaX 

Månaden elitvänstern fick spel

Kunde inte låta bli att le i mjugg åt Bengans artikel när den publicerades i DN. Det som däremot var mindre lustigt var reaktionen. Plötsligt kryp de rödbruna lössen ut ur varje vrå och angrep Bengan och alla andra som de hatade/ogillade. Den dogmatisk retoriken flög som spottloskor i luften. Alla oliktänkande skulle peststämplas som reaktionära smygnazistiska anti-feministiska användare av P-ordet ("politiskt korrekt"). Än mer olustigt blev det när alla offer från Breiviks vansinnesdåd plötsligt förminskades till ett tomt retoriskt grepp i de vilda angreppen på den andre. Inget är nämligen heligt när elitvänstern vevar vilt.

En reaktion utan måttstycke där Marie Svelands förvirrade heluppslag i DN i mitt tycke tog priset. Inget hört, inget sett och inget förstått är det snällaste man kan säga om det hon skriver. Hennes 30-talistiska hatretorik går ut på att definera bort stora delar av befolkningen som entartete eller mentalsjuk (--har du fel värdegrunde lille vän?).

Med sitt nyspråk där hat är omsorg, där jämlikhet är olikhet och där religion är frihet, sätter hon, sig själv omedvetet, fingret på vänsterns stora problem. Nämligen den en totala oförmågan att se hur det desperata kramandet av alltmer urspårade och värdehihilistiska ideer har förvridit vänstern till dess totala motsats.

Den djupa existentiella krisen som murens fall orsakade folkmordsvänstern behövde tydligen fyllas av nya totalitära ideologier och ideer som kunde kidnappas och förvrängas. Ett nytt projekt behövdes där man kunde dela upp människorna i vi som tänker fina rätta tankar och ni som som tänker fula felaktiga tankar. På något konstigt sätt fyllde religiös fanatism, patriarkal religion, hat-feminsim och mångkultur (!) det djupa tomrummet.

• Vänstern gick från att bekämpa religion till att krama patriarkala och totalitära religioner, så länge dessa inte var kristna.
• Vänstern gick från att kämpa för jämställdhet till att krama religiös kvinnosegregering, så länge den drabbade fattiga kvinnor i u-länder och inte dem själva. Medan matriakalt manshat blev normen i det egna landet.
• Vänstern gick från att bekämpa klasskillnader och segregering till att kämpa för att "judestjärnor" skulle brännmärkas in i pannan på alla möjliga etniciteter, språkliga minoriteter och levnadsstilar. Mångkultur gick från att ha varit tolerans för skillnader till att bli ett industriellt letande av just skillnader!

Marx vänder sig i sin grav.

Och var är vänsterns i dagens stora frågor?

• Var är vänstern när kemiindustrin lobbar för att slippa reglera giftiga och hormonstörande ftalater, brandskyddsmedel och andra klorföreningar?
• Var är vänstern när löneskillanderna ökar mellan samhällsklasserna?
• Var är vänstern när bankerna utpressar regeringar och stjäl från folket?
• Var är vänstern när det medielobbyn i smyg lobbar för copyright i all evighet, driver igenom lagar mot billga läkemedel (ACTA), och speciallagar för att få korrupt polis att jaga vanliga Svensson för att de kopierar film och musik de ändå inte har råd att köpa?

Hur blev vänstern egentligen de nya moderaterna och de nya moderaterna den nya arbetarvänstern? Kanske därför att vänstern i sina lyxrenoverade våningar i sitt segregerade getto på Södermalm (i Stockholm), där deras husor städar, medan de själva bränner sina royalties i Chamonix och Aspen, helt enkelt tappat fotfästet?

För att parafrasera det DDS säger i DN: Om vänstern vill vara ett alternativ för framtiden och inte bara en del av problemen från i går, så är det hög tid att man lämnar vi och de-hatretoriken bakom sig.

Andra bloggar om Vänster, feminism, Maria Sveland, Bengt Ohlson, vänsterns makt över kulturen, hat, debatten om kulturvänstern.
_____________________
Diverse länkar:
Bengt Ohlssons kritiker visar hur rätt han har
Maria Sveland attackerar mig och Billing
Det politiska hatet gör vanliga män deprimerade
En dag i Maria Svelands liv (humor...)
Feminister
Mera feminister

Och så kan jag inte låta bli att klämma in följande citat från Hanna Fridens blogg:
"Jag vägrar ge de här kvinnorna, de här svinen, det stora nöjet att fortsätta befläcka feminismen och vårat arbete. Jag vägrar gå med på det. Jag tänker aldrig mer, i framtiden, bevärdiga en enda av dessa kvinnor att kallas för feminist. För de är inte det. De är, helt ärligt, manshatare. De är svin. De är äckel."

Historien om copyrightmaffian

Rick Falkvinge har nyligen publicerad en historik om copyrighten från digerdödens tid till våra dagar (anar jag lite humor?). En av de intressanta källor han använt är "Information Feudalism: Who Owns the Knowledge Economy?" av Drahos och Braithwaite.

Del 1: Black death.
Del 2: Tudoric feud.
Del 3: The monopoly dies and rises.
Del 4: The US and [the] libraries.
Del 5: Moral rights.
Del 6: Hijacked by the record industry.
Del 7: Hijacked by Pfizer.

Andra bloggar om fildelning, frihet, mänskliga rättigheter, piratpartiet, upphovsrätt, äganderätt.

Uttåget ur kyrkan

Ja detta är definitivt sent påkommet. men jag blev tipsade om att titta på Kvällsöppet (TV4) från i onsdags (6/10) där sveriges främste totalitäre ideolog (Tännsjö--yes me no like his ideas...) debatterade integritet med allas vår kära frihetsliberala demokratiförkämpe Falkvinge, vilket ju var intressant och egentligen borde ha haft ett eget entimmesprogram.

Tännsjö hade som vanligt ingen förståelse för den lilla människans behov av privatliv och skydd mot staten. Att han sedan ansåg att om allt är offentligt så är det väl ingen fara påminde om "rent mjöl i påsen"-argumentet. Som vanligt glömde han assymetrin mellan maktlös och vapenlös och motsatsen. D.v.s. det sedvanliga problemet med att det som idag är OK kan innebära dödsstraff imorgon. Något man lätt glömmer när man tar frihet, demokrati etc för givet.

Som sagt: "frihetens pris är ständig vaksamhet mot de som vill ta friheten ifrån dig" och "frihet kan aldrig be inskränkt bara förlorad".

Nåväl nog om varför jag tittade på programmet och till orsaken för rubriken. Efter Falkvinge följde nämligen en debatt om SD-uttåget ur kyrkan. En representant för S och V, samt en rätt larvig präst försökte förklara för SD:s partiledare Jimmy Åkesson varför han, och drygt 10 SD-personer till + livvakter, egentligen hade klampat ut ur kyrkan (ja, ja visst var det lite barnsligt/känsligt att storma ut, men det skapar ju rejäl mediedramaturgi). För S+V+präst visste ju självklart vad orsaken var, vad än JÅ sa...

Och en fullständigt meningslös debatt följde där JÅ sa att vi gick ut därför att biskopen sa*:

"Igår kväll samlades många tusen människor i Stockholm och i olika delar av landet för att ge sin mening till känna. Ropa ut sin avsky mot det som gör skillnad på människor."

Den debattstil S+V+prästen kontrade med kan i princip tolkas som om de sagt: nä nä lille JÅ det var inte därför du knallade ut, utan vi vet ju bäst vad du tänkte och ville, så därför lille vän, var det av detta skäl du gick ut. (Rätt irriterande attityd.) Och så hänvisade de till att skälet till uttåget måste ju ha varit att biskopen sagt:

"Den rasism som säger att du är inte lika mycket värd som jag... Det är inte värdigt en demokrati som vår att göra skillnad på människor."

JÅ sa då nä, jag förklarade ju att vi gick p.g.a. stödet till demonstrationen mot oss. Näha inte alls lilla du, svarade S+V+präst, ni gick därför att ni är rasister. Och så fortsatte det tills S-personen lessnade och sa "ni [SD] ljuger om varenda sak". Och så var debatten ner i sandlådan och JÅ förmodligen några tiondels procent rikare.

Och var demonstrationen (där även biskopen kort deltog) en gullig uppvisning i demokratiskt sinnad solidaritet. Inte riktigt. Lars Ohly sa i ett tal att: "det är ingen som ska lämna Sverige, förutom Sverigedemokraterna". Så ett Gulag i Sibirien är nästa för de oliktänkande.

Hoppsan Gulag?, men vad var det nu biskopen mera sa? Jo:

"Det är inte värdigt en demokrati som vår att göra skillnad på människor. ... Det är inte värdigt människor att göra skillnad på människor."

Oooops... hur var det nu: "det är ingen som ska lämna Sverige, förutom Sverigedemokraterna". Vissa är visst lite mindre värda. (F.ö., om man märker ord, sa hon inte att man inte ska göra åtskillnad på människor i en demokrati, bara det mycket svagare att det inte är värdigt, jämför det med moderaten nedan som inte kan kompromissa om demokratins värden.)

Men bäst beskrivs nog SD-mobbningen på Cattas blogg (PS missa inte den förträffliga beskrivningen av m-ledamoten Kinberg-Batra och den uppföljande bloggposten och kommentarerna till båda):

"men vad är det dom själva [dvs politikerna, prästerna m.fl] håller på med då? Dom ser ner på de som röstat på SD för det är “bara” lågutbildade WT-människor (omskrivet med lite finare ord dock). Dom anser verkligen inte att alla har samma värde vilket dom visat på många sätt nu."

Och efter demonstrationen hade sedan tydligen en grupp demonstranter tågat till det hus i Gamla Stan där SD har sina rum och kastat ägg mot fasaden.

Lite vidare grävande på nätet visade att inte heller alla artigt applåderat biskopen eller tolkat det som ett snällt och försonande tal likt kungens. Kunges tal avslutades med orden:

"En god samhällsgemenskap bygger på ömsesidig respekt och på fritt meningsutbyte. Den förutsätter tolerans mot oliktänkande och trygghet till liv och egendom."

Lite mera diplomatiskt än biskopens tal, kan man nog säga...

Dessutom har faktiskt, fast det inte verkat så i pressen, politiker kritiserat biskopen. Den starkaste offentliga kritiken kommer från M-ledamoten i Ubbhult, som formulerar det såhär på sin blogg** (min fetstil):

"Med detta sagt så tycker jag personligen att biskopens predikan gick över gränsen om man verkligen värnar om demokratin. När man i en predikan så öppet hyllar övervägande vänsterextrema demonstrationer mot ett parti som blivit demokratiskt invalt i Sveriges Riksdag handlar det inte längre om att värna förståelse, tolerans och människors lika värde. Nej, då tar man tydlig partipolitisk ställning och det är inte kyrkans sak. Jag tillhörde därför de ganska många som inte applåderade biskopens predikan. Att fördöma Sverigedemokraternas plats i riksdagen innebär att man fördömer väljarna för deras demokratiska val. Detta är ovärdigt i en demokrati. För egen del väljer jag att bemöta Sverigedemokraternas argument i saklig och öppen debatt, och den debatten kommer att vara tuff och hård. Men jag kommer alltid att vara korrekt och vänlig i andra sammanhang mot alla mina riksdagskolleger, oavsett parti. För hur ska jag kunna säga att jag står upp för alla människors lika värde om jag samtidigt aktivt börjar diskriminera Sverigedemokraternas politiker?"

"Dagens gudstjänst var tyvärr det längsta från försoning och dialog man kan komma. De politiska motsättningarna i Sverige växte ytterligare idag. Hatet gror både hos extrema vänstergrupper som hotar Sverigedemokraterna och hos högerextrema grupper som försvarar dem. Säpo verkar redan ha fullt skydd av alla SD:s riksdagsledamöter och säkerheten verkar vara skärpt i hela riksdagen. Jag är faktiskt lite orolig för hur detta ska sluta."

Han bloggar vidare*** om hur hans ställningstagande väckt ogillande:

"Men jag har också fått ett par elaka kommentarer som tycker att jag ska erkänna att jag egentligen är Sverigedemokrat (!) eller som beskyller mig för att vara rasist (!). Om sådana personangrepp är priset för att man står upp för demokratin och väljarnas demokratiska val så är Sverige ganska illa ute."

"För mig finns ingen kompromiss. Antingen står man upp för demokratin och väljarnas fria val i varje läge, och respekterar alla som är folkvalda politiker. Eller också gör man det inte. Det går inte att kompromissa i den frågan."

Jag måste säga jag blev imponerad av det tydliga ställningstagandet för åsiktsfrihet utan politiskt korrekt dravel.

"Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem."

Andra bloggar om sverigedemokraterna, diskriminering, val 2010, SD, eftervalsdebatt, multikulturalism, etnicitet, religion, rasbiologi, riksdagen, eftervalsdebatt, biskopen, uttåget ur kyrkan, politik, åsiktsfrihet, demokrati, frihet, extremister, mänskliga rättigheter, rasism, Eva Brunne, Lars Ohly
___________________________
* PRESSMEDDELANDE 2010-10-05: Biskop Eva Brunnes predikan vid Riksmötets öppnande den 5 oktober 2010.
** Knappast en försonande gudstjänst i Storkyrkan (2010-10-05)
*** Intervjuad i Radio Sjuhärad om mitt försvar för demokratin (2010-10-07)

uppdaterad 22:01 och 101010 17:36

Det handlar om kontroll

Ja då är Spectrial v2 igång och samma gamla argument upprepas till leda. D.v.s. att det medieindustriella komplexet lidit skada och förlorat stora pengar. Som vanligt nämns fantasisiffror baserade på det löjeväckande hypotetiska antagandet att nedladdning = förlorat köp. Det märkliga är att tingsrätten godtog dessa obevisade spekulationer.

Tyvärr för Piratpartiet, kom rättegången efter valet, så att de helt legat i svartaste medieskugga. Ett nytt parti utan en genomgripande politisk plattform, med konstigt namn och med få frågor på programmet (som passade i EU-valet, jämför med Junilistan) hade givetvis inte en chans när de inte syntes eller hördes i massmedia. Och inte helt oväntat fick de några få symboliska procent.

Det tog runt 20 år för MP och SD att leta sig in i riksdagen, och det vore knappast sannolikt att PP skulle ha lyckats bättre. Så det är inte en attitydförändring som skett. Det är inte PP som gjort bort sig -- även om dagens politisk korrekta klimat försvårar en fri, öppen och förutsättningslös diskussion. Utan det är normalt valbeteende. Man kastar inte bort en röst på ett chanslöst parti, som man inte ens är säker på om det är riksdagsmässigt.

Det är helt enkelt trams att, som P Strömbäck skriver i SVD, hävda att Piratpartiets uteblivna framgång beror på att "gratisideologin [är] en återvändsgränd" eller att "information-wants-to-be-free-dogm[en]", som PS kallar den, skulle ha blivit "urholkad". För det är inte PP's ideologi, utan PP's mål att bevara av grundläggande mänskliga rättigheter även på nätet. D.v.s. att vi även i framtiden t.ex. ska tillåtas vara anonyma och föra anonyma samtal.

Att våra rättigheter skyddas från att säljas ut till näringslivet. Att våra rättigheter skyddas från medieindustrins våta dröm om den kontrollerad slavstat där alla medborgare är egendomslösa och rättslösa konsumenter. Att våra rättigheter skyddas från att en alltmer bevaknings-kåt stat ska tillåtas läsa våra brev, elektroniska eller ej, och i övrigt kontrollera och bevaka oss och våra nätverk av tillfälliga kontakter, bekanta, vänner och familj.

Att samhälleliga funktioner flyttat in på Internet, innebär inte att privat korrespondens, surfmönster etc etc måste avläsas. Ingen (diktaturer oräknat) skulle i sin vildaste fantasi komma på tanken att kräva att brev öppnas, mottagare registreras, bibliotekslån kopplas till vilka vänner man har o.s.v. med skälet att min och din trygghet och rättvisa annars inte kan garanteras. Dagens lagstiftning duger för det mesta utmärkt för att lösa detta, vad som än påstås i SVD-artikeln. Så det är något annat som lockar.

Detta andra som lockar är helt enkelt den lätthet och osynlighet som stat och företag kan registrera dina beteenden. Inga uppsprättade och återtejpade brev som måste läggs i brevlådan. Inga frågor på biblioteken om varför just du lånar en viss bok. Utan tyst och diskret spanar automatiserade datorprogram av trafiken på internet och sammanställer trafikmönster och innehåll utan att du ser eller hör någonting.

Så Pirate Bay är inte en symbol för samhällets misslyckande. Utan bukten är/var ett gigantiskt demokratiskt och socialt experiment som rivit barriärer och pekat på nya möjligheter. Bukten är/var en symbol för hur mötet mellan ny teknik och människors normala hemmakopierande mellan vänner och bekanta förenades i skön omfamning och formligen exploderade i en nyttobaserad orgie av oanade möjligheter att kopiera/byta musik och film med en hel värld av nya "vänner".

Nya vänner som generöst delade med sig av efterfrågad kultur utan krav på kontroll över var, när och hur just du skulle nådigt tillåtas att konsumera kulturyttringen. En symbol större och bortom Anakata, Neij och de andra åtalade. En symbol utanför den gamla företags-kleptokrati som genom "den enda vägens nätpolitik, garnerad med illasinnade repressiva förkortningar" försöker kontrollera vår konsumtion. Den privatpolissnokande företags-kleptokrati mediepolitruken Strömbäck förespråkar med sitt nyspråk.

Andra bloggar om demokrati, fildelning, frihet, integritet, mänskliga rättigheter, Pirate Bay, piratpartiet, privatpolis, propaganda, upphovsrätt, yttrandefrihet, äganderätt, åsiktsfrihet, spectrial

De lättkränkta dårarnas paradis

Ett samhälle som ska skydda alla som tycker sig kränkta av obehaget av att behöva möta någon annan åsikt än sin egen, kommer snart att behöva förbjuda rätten att tänka, tala, skriva och skapa fritt. För när "vem som helst kan känna sig kränkt av vad som helst" kommer snart inget att finnas kvar som är tillåtet.

Till den här veckan kunde Sverige i vissa delar kunna beskrivas som de lättkränkta dårarnas paradis med en DO och Centrum för rasism, som med just dårens envishet dömde ut kvarteret Negern, glassen Nogger, handskakningar, svartburkogillande och annat trams som kränkande. En Kafka-liknande vardag där egna tillkortakommanden och brister omedelbart ska omsättas i framtvingade examina eller böter under ivriga hejarop från den politiskt korrekta eliten. Mottot verkar vara att "först kränkt vinner" (för att citera Zaremba). Demokrati och yttrandefrihet sattes på undantag i den värdenihilistiska jakten på något nytt etniskt eller religiöst* eller "genussifierat" särintresse att oreflekterat stödja. Ena dagen stöder man kvinnokränkande religiösa mörkermän, för att nästa dag stå på barrikaderna för intersektionalism och dylik smörja.

Rätten att tänka fritt ska sänkas till den mest inbillat kränktas krav på total tystnad och förbud av kritik och ifrågasättande.

Men så hände något !

En gubbe och tillika konstnär blev mordhotad av ett gäng både vanliga och religiösa dårar. Plötsligt stod identitetspolitikens baksida klart belyst i det allra kraftigaste av strålkastarljus. En tjurig gubbe som ritat en rondellhund i skägg och turban skulle tystas för gott. För att han gjort en liten teckning.

Och media vaknade. För detta var lätt att begripa. Inga ordkaskader av snömos om fobier och antipatier och annat dravel, utan ett rakt håll käften eller få på käften, eller snarare i detta fall: håll käft eller käka bly. Från nästan alla hörn och kanter hyllades plötsligt demokrati och yttrandefrihet som något viktigt och värt att försvara. Från att nästan ha kastats på historiens sophög återuppstod tanken på den goda demokratin och den absoluta yttrandefriheten som något eftersträvansvärt.

För hur skulle ett samhälle se ut där varje liten lättkränkt dåre skulle få rätten att tysta alla ord med hot. Som en totalt nattsvart dystopi!

För det går inte att basera ett samhälle på något så extremt subjektivt som den mest lättkränktes inbillade fantasifoster och projicering av sina brister och tillkortakommanden på den andre (någon annan). I en demokrati med yttrande- och åsiktsfrihet kommer någon alltid att känna sig kränkt, för det är liksom en följd av yttrandefriheten. En följd av rätten att få uttrycka en egen tanke. En följd av rätten att få säga emot och vara emot någon annans tanke.

Vi "kommer hela tiden att utsättas för värderingar eller åsikter vi finner mer eller mindre kränkande" av en eller annan orsak.

Och ett samhälle som ska skydda alla som tycker sig kränkta av obehaget av att behöva möta någon annan åsikt än sin egen, kommer snart att behöva förbjuda rätten att tänka, tala, skriva och skapa fritt. För när "vem som helst kan känna sig kränkt av vad som helst" kommer snart inget att finnas kvar som är tillåtet.

Så det gäller som Peter Englund säger "att ta avstånd från den här fanatismen – utan glidningar, utan reservationer, utan relativiseringar och utan på skruvar ställda förbehåll".

*Och jag är jävligt trött på att få höra att två miljarder människor tillhör en förtryckt minoritet.

Andra bloggar om Lars Vilks, rondellhund, yttandefrihet, eliten, demokrati, åsiktsfrihet, extremister, frihet, mänskliga rättigheter, religion.
________________
Utdrag ur nyhetsrapporteringen och näraliggande debatt:
DN: Försvara rätten att få vara dum.
Rätt till fel åsikt.
Ett hot mot alla.
Seder och värden.
SVD: Dags gå ur publicistklubben.
Friheten får inte tas som gisslan.
Lars Vilks försvar.
Varför kränka vanliga muslimer.
Expressen: Försvar för yttrandefriheten.
Dumheter är också fria ord.
Vilken Vilks.
Fokus: Ett hot mot Vilks.
Vem hotar Vilks?
Newsmill: Ensidigt fokus på yttrandefriheten. (Jo det tycker ju Berlusconi i Italien också...)
Vi i kultrulivet måste stå upp mot islamister. (Om kultureliten.)
Terroristerna-vänsterns torpeder.
Svenska intellektuella viker sig. (Om kultureliten.)
Övrigt: Mordhotet mot vilks...
Dags för moderata muslimer att tala.
Jesus och kronprinsessan.
Farligt att helgon-förklara Lars Vilks.
Stängs dörren i ytrandefrihetens namn.
Monumentalt hyckleri.
Fundamentalismens apologeter.
www.vilks.net

Frihet och förtryck

“Att leva i det förgångna är att omfamna det som är dött, att blint dyrka det som har varit.”

Den som aldrig upplevt förtryck eller den religiösa konformismens tunga och kvävande hand förstår sällan maktanspråkets symboler och symbolik. Må det vara torn, klädesplagg, armbindlar, kärvar, handskakningar eller blixt-s. Lika lite som den förtryckte alltid upplever förtrycket som förtryck. För till skillnad från ett yttre förtryck, som t.ex. hot om religiös hämnd, hot om att vi ska böja oss för religionen annars smäller det, hot om anfallskrig o.s.v., så är det internaliserade förtrycket (”stockholmssyndromet”) desto försåtligare.

Det internaliserade förtrycket uppstår när den förtryckte accepterat förtryckarens krav på livsstil och trossystem. Först genom självcensur och slutligen genom att stödja och försvara förtryckaren. Den förtryckte tror att förtryckarens regler, lagar, påbud och klädeskrav är den enda sanna vägen. Den enda verkligheten. Den yttre och individuella verkligheten förnekas och blir skamlig. Bilden av den andre som djävulsk och otrogen blir halmstrået som döljer den egna skammen och rädslan för friheten.

När väl förtryckarens världsbild internaliserats behöver förtryckaren inte göra mycket för att bibehålla förtryckets maktstrukturer. För nu förtrycker den förtryckte desperat alla som riskerar att rasera den egna världsbilden. Allt och alla som riskerar att avslöja den förtrycktes skam över sin tigande acceptans av förtrycket. Förtryckaren föredrar konformitet och ofrihet framför ansvar och frihet. Den förtryckte resignerar och följer minsta motståndets lag. Och låter sitt liv styras av förtryckarnas påbud och krav. Ingen egen tanke tillåts längre, utan likt en papegeoja rabblas den andres teser maniskt.

Rädslan för friheten tar överhanden eftersom friheten kräver eget ansvar för sina handlingar. Friheten tillåter inte att man kan skylla alla andra för sina misslyckanden. Skylla alla andra för inbillade kränkningar, som används som ursäkt för det egna misslyckandet. Frihet tillåter inte att skulden vältras på någon annan, på en syndabock, eftersom äkta frihet inte låter dig hänvisa till en ofelbar auktoritet som dikterar hur det rätta livet ska levas.

Friheten måste ständigt återerövras och återbekräftas om man inte vill leva sitt liv som en övervakad slav. Därför har DO fel och DN och SVD rätt.

"Refusal to think rationally affords one the ability to maintain the illusion of knowledge, wisdom, even sanctity while committing evil. If you follow the teaching of others who do your thinking for you and who have you do evil, the innocent victims are harmed just the same as if you choose to harm them yourself." (T Goodkind)

Andra bloggar om politik, åsiktsfrihet, religion, mänskliga rättigheter, handskakning, apartheid, bugning, kvinnoförakt, frihet, demokrati, extremister, mänskliga rättigheter, kläder, burqa, burka, burkadebatt, nikab, huckle, skidhuva, balaklava, handskakningsdomen.