Friheten kan inte tas för given

I det gamla STASI-landet Östtyskland uppmanades medborgarna att:

Säg vad du tänker,
Tänk vad du säger.

Problemet var att om de gjorde det så skulle de hamna i fängelse. Så de lärde sig att dölja sina tankar och hålla dem för sig själva. I dagens debattartikel i SvD, får man lite känslan av att författaren tycker att Schweizarna inte skulle ha sagt vad de tänkte utan hellre ljugit.

Men vad är det för samhälle vi skapar, om ingen vågar säga sin hederliga mening. När alla smusslar och ljuger. Ja inte är det en demokrati längre. Utan en tankens diktatur. Som reaktionen på Hägglunds artikel om verklighetens folk visade har eliten väldigt svårt med en demokrati som innebär medborgarengagemang. Svårt med att människor säger vad de tycker och inte blint rabblar politiskt korrekta fraser när kameran är på.

Svårt att acceptera det som är poängen med demokrati: att alla medborgarna vågar säga vad de tänker utan risk för repressalier från staten eller PK-eliten eller chefen. Och folkomröstningar a la Schweiz är demokrati i sin prydno. Inte ett hot mot demokratin. Däremot ett hot mot elitens åsiktsmonopol. Ett hot mot elitens förljugna politiska korrekthet.

Lika lite är att rösta mot torn ett hot mot religionsfrihet eller demokrati. Schweiz folkomröstning var en markering mot religiösa symboler och de maktanspråk som dessa innebär. Att blanda in kyrktorn är inte relevant. De finns där av historiska skäl, som en markering av kristendomens historiska maktanspråk.

På vilket sätt skulle frånvaron av ett torn inskränka rätten till religionen? Argumentet är absurt. Hela argumentationen är ett typiskt utslag för vår tids bugande och bockande för religionen. Religionen får inte ifrågasättas och när det sker blir det liv i luckan. Särskilt hos eliten, som törstar efter nya absolutistiska läror att trycka ner i halsen på det "vanliga folket".

Andra bloggar om Schweiz, elit, demokrati, extremister, integritet, mänskliga rättigheter, åsiktsfrihet, torn, Piratpartiet.