söndag 20 december 2009

Klimatförnekarnas kampanjtaktik

Snubblade idag över bloggen DeSmog om PR- och propaganda-kampanjen mot växthuseffekten och de klimatändringar människan skapat. Det mest intressanta var informationen om den miljö-taktik spinn-doktorn Frank Luntz i nov 2002 rekommenderade Bush-regeringen för att vinna klimat-och miljödebatten (s137 ff) i USA. Ett utdrag ur den flerhundrasidiga rapporten finns på siten EWG.

De debattknep som föreslås för att vinna klimatdebatten, d.v.s. förringa växthuseffekten, är i sammafattning:

1) Framhäv avsaknaden av enighet och hänvisa till forskare [d.v.s. individer med akademiska titlar] som avvisar växthuseffekten.

2) Betona att vi måste veta mera och skynda långsamt så att vi inte orsakar andra problem. [D.v.s. förhala och fördröj.]

3) Betona att frivilliga överenskommelser och lokala lösningar är bättre än "internationella överenskommelser och regleringar".

4) Betona "rättvisa", d.v.s. att alla länder måste skriva på ett internationellt klimatavtal. Även Kina och Indien innan vi [d.v.s. USA] gör det.

5) Undvika att prata ekonomi och förlorade arbetstillfällen, men förmedla konkreta detaljexempel på vad som blir dyrare i vardagen. T.ex. bensin och el. Och om hur det drabbar gamla, svaga, industriarbetare etc. Påpeka gärna att det kommer att påverka livsstilen. "Låt mig betona att ekonomiska argument må applåderas av industriintressen, men de fungerar dåligt mot de du vill nå ut till--medelsvenssons."

6) Betona "sund vetenskap" ["sound science", detta är kodordet som används för att förneka vetenskapliga bevis]. "Den vetenskapliga debatten håller på att stängas mot oss [republikanerna och industriintressena], men det finns fortfarande möjligheter att ifrågasätta vetenskapen."

7) Rekrytera experter [d.v.s. personer med akadenmiska titlar--det viktiga är titeln de behöver ej kunna något om klimatet] som håller med dig [d.v.s. är mot växthuseffekten]. Folket/väljarna är mer benägna att lita på vetenskapsmän, ingenjörer och andra ledande forskare, än på politiker. Om du önskar gå emot den gällande forskningen ["prevailing wisdom"] är det mest effektivt att hänvisa till forskare.

8) "Ord som funkar: vetenskapen kan räkna fram all möjligt från dagens data, men det säger oss ingenting om morgondagen. Du kan inte titta miljoner år bakåt i tiden och säga att det bevisar att vi nu värmer jorden mer än någonsin. För 20 år sedan var de ju oroade över nästa istid". [D.v.s. förringa modellerna, så tvivel om de kan användas för att bedöma framtiden och slutligen attackera forskarna.]

9) Framhäv att tekniska landvinningar kan hjälpa oss förbättra miljön, och att internationella avtal kan hindra dessa om inte alla ställer upp. [D.v.s. avvisa bindande avtal och hänvisa till framtiden. Låter bra och engagerat men tillåter att inget görs.]

10) Definiera om ordens betydelse. Få miljökämpar att framstå som orealistiska knäppgökar. "Vi har ägnat de senaste sju åren till att analysera hur vi ska framställa komplicerade ideer kring kontroversiella frågor. [Det vi kommit fram till är att] språkbruket i miljödebatten måste ändras. Med början från det mindre skrämmande ordet klimatändring ["climate change"] istället för växthuseffekten / global uppvärming."

Precis som med svininfluensa handlar det inte längre om att informera och framställa båda sidorna av en fråga. Utan det handlar att skräddarsy budskapet för att manipulera mottagarna att tro det man vill och göra det man vill. D.v.s. ren och klassisk propaganda. Men till skillnad från 30talets propaganda så är denna lömskare och mera försåtlig. Man utnyttjar journalisters okunskap och medias förmenta opartiskhet genom att föra fram ovederhäftiga motargument. Man manipulerar "medelsvensson" med falska gräsrotsbloggar (s.k. astrourfing). Kort sagt man underminerar det demokratiska samhället genom att förhindra att "folket" kan ta del av korrekt information, eller genom att upprepa lögner så ofta att de till slut framstår som sannare än sanningen.

Andra bloggar om , , , , , , , , .

2 kommentarer:

  1. Men hallå! Så här gör väl ALLA nu för tiden?

    SvaraRadera
  2. Förvisso, men det är sällan det blir så tydligt.

    SvaraRadera

Upphovsrätt:
Creative Commons License