Idag fortsatte häxjakten på Göran Hägglund. Vilket härmed tacksamt mottages eftersom jag då får möjlighet att surt kommentera de sura kommentarerna.
Nu är det Expressen som på en ledarsida och Aftonbladets kultursida som spyr galla och försöker sig på ännu mera "guilt by association". GH har fått ta emot käftsmällar så det ryker, så det är förstås lätt att rikta nästa raka vänster eller höger eller uppercut mot en redan golvad och uträknad motståndare. Ännu lättare om denne är en kompromiss-religiös partiledare för en religiös minoritet(?). Att han så till den milda grad lyckats reta den, och låt oss tala klarspråk, politiskt korrekta (främst vänster-) intellektuella tanke- och makteliten att de, från varenda ledarsida och blogg, vildsint och hämningslöst måste puckla på honom, om och om igen, är nästan ofattbart till sin magnitud.
Vad är det som retar dem? Förmodligen att han vågar påstå att deras sociala ingenjörskonst, deras postmoderna strukturer och -ismer, deras värdenihilistiska och värderelativa vurmande för den andre, egentligen just är maktens gamla vanliga typiska arroganta förringande av den "vanlige" medborgaren. Han eller hon som inte har tillgång till mediala megafoner, inte är särskilt verbal och, framför allt inte är politiskt korrekt (nu tittar mitt fördomsfulla elitistiska fula tryne upp över kanten).
I Häxpressen jämför man GH med den gamla adeln... Men det är ju inte han som har, som det så högtravande heter, problem-formulerings-prerogativet (d.v.s. på ren svenska: de som har tillgång till de media och kanaler som sätter dagordningen för vad som är en accepterad politisk (och korrekt) debatt. Den nya politisk-mediala adeln av vår tid. Dit Expressens och Aftonbladets debattörer hör.
Denna elit som ersatt gudsfruktan och den rätta gudstanken med deras politiska motsvarigheter: de politiskt korrekta ismerna. Som får motsägas lika lite som GH:s gud. Samma inkvisitorer då som nu, men med andra politiska tankestrukturer som den stora massan skall acceptera och rätta sig efter utan att ens töras våga ifrågasätta.
Aldrig har väl kejsaren varit så naken som den rabiata PK-intellektuella eliten visat sig vara under sitt utbrott mot GH. De känner marken gunga under dem och deras för givet tagna, eller kanske jag borde säga, deras sig själva gudagivna rätt. Rätt till den rätta debatten och rätta tanken. Likt PolPots och Moskvas politruker skall minsann pöbeln få veta hur fel GH har och hur dum han är. Allt ont i världen skall bevisas bero på GH, hans parti och hans debattartikel.
Vad än GH säger och gör är det fel, fel-fel-fel, fel. Kafka ler i sin himmel och det bruna stöveltrampet mullrar från debattörernas artiklar när den primitiva reptilhjärnans blixtsnabba reaktion får råda anti-GH mobben från tanke till penna.
Adderat 090925: Se även Medborgarperspektivs analys.
Andra bloggar om Göran Hägglund, vanligt folk, politiskt korrekt, kulturelit, värdenihilism, värderelativism, kulturrelativism, elit
onsdag 23 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Underbart formulerat!
SvaraRaderaTänk var kul det är att se kulturvänsterns maktelit tugga fradga. De är verkligen inte vana vid att själva bli ifrågasatta och kritiserade. När någon gör mot dem vad de gör mot andra är det inte så kul längre!
Tackar.
SvaraRaderaDin presentation är riktigt kul. För att citera början: "En av Sveriges alla osynliga medborgare. En sådan som går till jobbet varje dag och betalar sin skatt pliktskyldigt..."
Tja, det stämmer ju in på de flesta av oss i vårt avlånga land. De flesta av oss lyfter på täcker var morgon och inställer oss på jobbet för att pliktskyldigt bidra med vårt strå till stacken. Så även denne lilla medborgare.
SvaraRaderaSedan finns det en växande elit, främst i huvudstaden, som lever på våra hårt ihopjobbade pengar och som snorkigt skriver oss på näsan hur ociviliserade vi är och hur vi förtrycker vissa andra subgrupper. Men har vi någonsin hört dem tacka oss för att det är vi som håller samhället på fötterna och betalar deras löner?