Fungerar influensavaccin?
Tja det beror på vem man frågar. En nyligen utförd studie (259 studier analyserades) av forskningsläget för influensavaccin (1) kom fram till:
a) att merparten (70%) av studierna var av dålig kvalitet och hade felaktiga ("overoptimistic") slutsatser (man påstod att vaccinet hade effekt fast data från studien visade på motsatsen eller inte kunde användas för att dra slutsatsen)
b) att bevisen för influensavaccins effektivitet minskade ju bättre kvalitet studien hade!
c) att bevisen för influensavaccins effektivitet minskade om studien var oberoende (ej företagsfinansierad)
d) att studier finansierade av (läkemedels)företag oftare publicerades i prestigefyllda vetenskapliga publikationer/tidskrifter oavsett kvaliteten på studien!
Alltså bra studier visade på ingen eller låg effekt. Läkemedelsindustristudier hade gräddfil till prestigeblaskorna oavsett kvalitet. Studien sätter onekligen ljuset på den nuvarande vaccinhysterin och läkemedelsindustrins effektiva lobby- och PR-maskineri.
Med andra ord massiv PR ska få oss att köpa grisen i säcken! Eller?
Hjälper då vaccin över huvud taget?
I framför allt USA förekommer ett litet krig om att vaccin är meningslösa och farliga. "Anti-vaxers" kommer mest med allsköns konspiratoriskt dravel, även om de ibland har förnuftiga synpunkter, emedan industri och läkare mest kontrar med auktoritetsargument av typen "vi vet minsann bäst och alla som säger emot oss är idioter" eller skrämselpropaganda.
Ven har rätt och vem har fel? Tja vaccin fungerar i så måtto att antalet barn som insjuknar med tydliga och klassiska symptom minskat drastiskt och därav att förmodligen eventuella komplikationer minskat (finns det någon statistik jag kan titta på någonstans?). Däremot ingen uppenbar effekt vad avser minskad barnadödlighet.
Nedanstående diagram över dödligheten (mortaliteten) i Sverige de senaste 250 åren visar klart och tydligt att vaccin är det minst viktiga i sammanhanget. Viktigast är frånvaron av krig, rent vatten, rena hem och ordentligt med mat. Alltså varm, torr och välnärd.
M=missväxt, dödsorsaker är svält och epidemier i svältens kölvatten; K=krig på svensk mark (olika sjukdomar, särskilt dysenteri, och avlidna i fält); V=vaccination; I=influensa; S=Semmelweiss åsikt om att läkare ska tvätta händerna vid förlossning får genomslag; C=kolera (upprepade epidemier 1834-1860); CD=kolera och dysenteri under 1850talet; A=antibiotika och penicillin börjar användas; T=vaccinering mot tuberkulos; Grafen över smittkoppsepidemier för att ge en indikation på hur vanliga de var; BNP/pers. Landsnamnen i överkanten indikerar vilka av dagens länder som Sverige historiskt motsvarat ekonomiskt och hälsomässigt. Fullständig teckenförklaring i slutet av artikeln.
Lång innan någon som helst vaccinering fanns började alltså dödsfallen i de flesta sjukdomar minska. Den främsta dödsorsaken är kombinationen av epidemier i missväxtens och krigets spår. Särskilt smittkoppor och smittat vatten (kolera och dysenteri) orsakade hög mortalitet. Influensor gör ett smärre avtryck i statistiken. Antibiotika, penicillin och barnvaccineringar verkar överhuvudtaget inte ha påverkat dödligheten!
Men barnen då?
Om vi detaljstuderar barn mellan 0-7 år? Samma sak. Barnadödligheten ligger stabilt runt 35-40% av den totala dödligheten tills hygienrutiner införs vid förlossningar och på sjukhus. Inte ens smittkoppsvaccinet verkar ha haft någon effekt. (Det är den höga barnadödligheten som ger intrycket av att man förr levde korta liv. Grafen visar även att de flesta idag dör av hög ålder.) Det kan noteras att den stora förändringen mellan 1880-1930 blir ännu tydligare om den uttrycks som procent av total mortalitet, eftersom omkring 35-40% av alla dödsfall fram till dess sker bland barn 7 år eller yngre.
Och tittar man på den relativa förändring i dödsfall från år till år ("relativ dödstalsändring") går det inte heller att urskilja något mönster annat än att variabiliteten ("volatiliteten") minskat år från år (den inritade "tratten"). Ingen plötslig överlevnadsökning sker efter vaccineringarnas införande.
Man kan fråga sig vad de kraftiga ändringarna i mortalitet runt 1984-1986 och 1992-1999 beror på. Annars ser vi inga kraftiga förbättringar vid införandet av vaccinering, som man kanske kunde ha väntat sig. Är det så, som jag tidigare nämnt, att det är antalet komplikationer som minskat.
Det mest fascinerande är att den totala dödligheten ökade när barnvaccinationsprogrammet startade. Särskilt tvärniten av männens medellivslängdsökning, som tidigare hållit samma takt som kvinnornas, som tidsmässigt överensstämmer med bruket av det gamla kikhostevaccinet som upphörde under 1979-1996. Nåväl, torde knappast finnas ett samband, men fascinerande som sagt.
För att sätta vaccinering i ett perspektiv kan det vara bra att veta att vår kropp bär på ca 100-1000 biljoner celler tillhörande bakterier, svampar, protozoer och andra passagerare. Det är 10 gånger flera celler än de som tillhör vår egen kropp. De flesta bor i tarmarna, men även de övre luftvägarna och munnen (2) är välbefolkade. Bl.a. med bakterier som orsakar kroniska infektioner,(3) hjärtinflammation, lunginflammation och halsinfektioner. De flesta kan vi dock inte leva utan eftersom de tillverkar för kroppen nödvändiga ämnen och skyddar mot sjukdomsframkallande mikroorganismer.
Utförlig förklaring till den första bilden
M=missväxt (1756-57, 1762, 1771-1772, 1801-1802, 1867-1869, dödsorsaker är svält och epidemier i svältens kölvatten)
K=krig på svensk mark (1788-1790 och 1808-1809 + 1813-1814, olika sjukdomar, särskilt dysenteri, och avlidna i fält)
V=vaccination (1816 obl vaccin mot smittkoppor, 1950 mot kikhosta, 1957 polio, 1971 barnvaccineringsprogrammet startar)
I=influensa (möjligen runt 1829-1831, 1847-1848, ryska snuvan 1889-1890 och spanska sjukan 1918-19)
S=Semmelweiss åsikt om att läkare ska tvätta händerna vid förlossning får genomslag i Sverige ungefär mellan åren 1875-1900 (syns mest på att dödligheten i barnsängsfeber på barnbördshusen minskar under dessa år
C=kolera (upprepade epidemier 1834-1860)
CD=kolera och dysenteri under 1850talet
A=antibiotika och penicillin från 1944
T=vaccinering mot tuberkulos startar 1927
Grafen över smittkoppsepidemier för att ge en indikation på hur vanliga de var
BNP är taget från Gapminder/Hans Rosling och avser inflationsjusterad BNP/pers omräknat till dollarekivalenter.
Landsnamnen i överkanten indikerar vilka av dagens länder som Sverige historiskt motsvarat ekonomiskt och hälsomässigt.
Andra bloggar om influensa, svininfluensa, svininfluensan, A(H1N1), vaccinering, barnvaccination, vaccin, mortalitet
________________________
Allmän vaccinering i Sverige
1816-1976 smittkoppor (variola, vaccinet fanns innan men blir obligatoriskt 1816)
1927(1940)-1975/1986 tuberkulos ("tvinsot"/"lungsot")
194?- difteri ("rödsot") och stelkramp (tetanus)
195?-1979 och 1995- kikhosta (pertussis)
1957- polio
1971- mässlingen (morbilli / rubeola)
1974- röda hund (rubella)
1982- påssjuka (parotit)
1992- influensa b (HIB)
Huvudkällor för statistik
a) Befolkningsutvecklingen under 250 år. Historisk statistik för Sverige. Demografiska rapporter 1999:2. Statistiska centralbyrån. ISBN 916181021-5
b) Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany). Accessed 2009-09-11.
Referenser
(1) Jefferson T, Di Pietrantoni C, Debalini MG, Rivetti A, Demicheli V. Relation of study quality, concordance, take home message, funding, and impact in studies of influenza vaccines: a systemativc review. BMJ 338:b354, 7 sidor, 2009
(2) Gendron R, Grenier D, Maheu-Robert L-F. The oral cavity as a reservoir of bacterial pathogens for focal infections. Microbes and Infection 2(8):897-906, 2000
(3) Rautemaa R, Lauhio A, Cullinan MP, Seymour GJ. Oral infections and systemic disease-an emerging problem in medicine. Clinical Microbiology & Infection. 13(11):1041-1047, 2007.
Länkar till de större dagstidningarnas rätt ofta överdrivna rapportering: DN, SvD, Sydsvenskan, UNT
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar