Svininfluensa del 1: svinig skräck

De senaste månaderna har pressen jobbat hårt på att sprida oro och lite kunskap. Även bloggosfären har varit aktiv som denna sammanställning visar. De eventuella läkare som hörts har inte hjälpt till heller För att inte tala om sjukhus som hysteriskt portar gravida--hur seriöst är det? Smittskyddsinsitutets statsepidemiolog Annika Linde tonade dock ner riskerna i "debatten" i Agenda i söndags (6/9).

Varför denna oro? Varför alla dessa spaltkilometer?

Ja många orsaker. Dels ekonomiska och dels av god vilja.

Ekonomiska skäl är att sjukersättning kostar, och om fler än vanligt stannar hemma och är sjuka måste staten och företagen betala mer än vad vaccinet kostar. För framför allt exportföretag består risken även i att man kan förlora inkomster om ordrar/beställningar inte kan hanteras i tid. För läkemedelsföretag, forskningsinstitutioner och enskilda forskare kan det istället innebära intäkter i forma av försäljning av vaccin, honorar och anslag. För tidningarna härligt ökande upplagor med lite mera död och elände att frossa i.

Win-win för staten och kapitalet så att säga! :-)

Den goda viljan består i oro över vår hälsa och bygger i förvånansvärt hög grad på jämförelser med spanska sjukan (1918-1919) och några rapporter från Mexico City. Dessa jämförelser både haltar och är korrekta. Haltar pga av stora skillnader i levnadsomständigheter. Korrekt eftersom, som vi nu vet, 1918 års virus ger immunitet mot "svinviruset" - A(H1N1).(1)

Vad kan ha påverkat dödstalen 1918-19 då spanska sjukan kulminerade? Då många unga och "friska". Var dessa unga "friska", nja, de dog ju, alltså hade de något problem med immunförsvaret. Varför kan denna grupp ha påverkats mera än äldre?

1) De kan ha deltagit i kriget och fått lungorna skadade av gas.
2) Deltagit i kriget och fått försämrad hälsa p.g.a. av sjukdomar som tyfus, kolera, dysenteri, undernäring etc.
3) Insjuknat i turberkulos i de trånga militärförläggningarna och skyttegravarna och -värnen.
4) Haft sämre hälsa (dålig mat, dålig hygien, trångboddhet) än andra jämförbara individer från andra samhällsklasser.
5) Varit smittade av tuberkulos (även om de inte deltagit i kriget) eller lunginflammation. (Och lustigt nog är dödligheten i tuberkulos störst i samma åldersgrupp.)
6) Lidit av kronisk D-vitaminbrist.
7) Sot & rök från uppvärmning och matlagning med kol/träkol/trä. Detta har framför allt modern forskning om förhållandena i bl.a. Mexiko visat.(5)

Går ovan att kontrollera? Ja. Har det bedrivits forskning? Ja, men inte i den omfattning som man skulle kunna tro. Är det relevant för oss idag? Ja, särskilt om tuberkulossjuka och individer från dåliga sociala m.m. förhållanden var överrepresenterade.

Vad gäller Mexico City berodde den initiala oron på de få fall som kom till sjukhusen i Mexiko City. Samma resonemang som ovan gäller dock. Vilken hälsostatus hade individerna. Hur var deras lungor?

Mexico City ligger i en gryta mellan bergen och är en av världens mest luftförorenad städer. Från bilar, industrier och sopbränning. Det är dioxiner, metallpartiklar, kväveoxid, ozon, svavel etc etc.(2-4). Studier visar att barns lungor skadas av luften i staden och att nära 8% av befolkningen lider av KOL, vilket är en av riskfaktorerna för svininfluensa.(6-8) Trots smogen och avgaserna det är dock förbränning inomhus än värre.(5)

Är detta relevant för oss? Ja. Tack vare den omfattande forskningen ger detta ytterligare ledtrådar till orsakerna till dödsfallen i spanska sjukan och svininfluensan. Lägre inkomst, sämre inomhus-miljö, lungsjukdomar etc ger ökad känslighet. Är dessa förhållanden vanliga i Europa eller Sverige idag? Nej.

Andra bloggar om influensa, svininfluensa, svininfluensan, A(H1N1), medicin, spanska sjukan
________________
(1) Itoh Y et al. In vitro and in vivo characterization of new swine-origin H1N1 influenza viruses. Nature 20;460(7258):1021-1025, 2009.
(2) En omfattande beskrivning av problemen http://www.sbg.ac.at/ipk/avstudio/pierofun/mexico/air.htm
(3) Nyare data: Moffet et al. Characterization of Aerosols Containing Zn, Pb, and Cl from an Industrial Region of Mexico City. Environmental Science & Technology, 2008.
(4) Allmän översikt av Moffet et al. artikeln: http://www.sciencedaily.com/releases/2008/09/080908101649.htm
(5) Stevens GA, Dias RH, Ezzati M. The effects of 3 environmental risks on mortality disparities across Mexican communities. Proc Natl Acad Sci U S A. 2008 November 4; 105(44):16860–16865.
(6) International Union Against Tuberculosis and Lung Disease
(7) Proyecto Latinoamericano de Investigación en Obstrucción Pulmonar
(8) Stevens GA, Dias RH, Thomas KJA, Rivera JA, Carvalho N, et al. Characterizing the Epidemiological Transition in Mexico: National and Subnational Burden of Diseases, Injuries, and Risk Factors. PLoS Med 5(6): e125, 2008.