På Medborgare X blogg har i dagarna en liten diskussion utspelat sig mellan honom och "Tor" om upphovsrättens elitistiska drag. Och jag är benägen att ge Medborgare X rätt i att resultat av lagens tillämpning blir, även om det inte råder en uppsåtlig kausalitet, att upphovsrätt är "en rättighet som är begränsad till ett fåtal skapande människor i samhället".
Detta har sin grund i att upphovsrätt inträder först när ett verk uppnått viss verkshöjd (ett ord för ett subjektivt mått på "originalitet", "konstnärlighet", "individualitet" och "självständighet" etc etc). Inte på det faktum att du skapat något. Inte på dina ord, din valda färg, din valda form eller de noter du valt att nedteckna. Det finns ingen automatik per se i upphovsrätten, som säger att det du t.ex. skriver på din blogg är skyddat. Hur otrivialt du än finner det. "Verket får inte vara så enkelt att 'vem som helst' skulle kunna komma på det." Och så länge du inte är känd eller publicerad av t.ex. ett förlag är sannolikheten att du betraktas som en "vem-som-helst" sålunda rätt stor. Oavsett hur väl du skriver.
Förtydligande 2009-09-28 - - - - - - -
Anledningen till detta är att "risken för oberoende dubbelskapande ska vara mer eller mindre utesluten, det vill säga det som har upphovsrätt ska inte ha kunnat framställas av två personer oberoende av varandra." (Se proposition 1969:168 s 135.) Därför har t.ex. en skriven nyhetsnotis ingen upphovsrätt. Och därför är du t.ex. i underläge mot en etablerad / känd författare om du inte otvetydigt kan bevisa att du var först. Utöver att du måste bevisa verkets originalitet. F.ö. hur ska en kort text på en blogg betraktas? Som en privat nyhetsnotis? Som en kommenterande nyhetsnotis om en annan nyhet? Eller som ett självständigt verk som uppnår verkshöjd...
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I slutändan kan frågan endast avgöras i domstol och då måste du ha råd att förlora...
Så heter du Marcus Birro, Jan Guillo eller Liza Marklund el.dyl. och bloggar är sannolikheten större att du kan hävda copyright, dels för att du är känd, dels för att du har råd, än om du heter Besserwisser, Tor eller Medborgare X. Detta är den "dolda" assymetrin i lagstiftningen som är så påtaglig inom patenträtten och som den nya upphovsrättslagen slår "vanligt" folk i huvudet med. Släggan som bara en "elit" av människor och företag har råd att använda och som man väl får hoppas piratpartiets existens kan göra något åt.
Andra bloggar om upphovsrätt, piratpartiet, verkshöjd
söndag 27 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Besserwisser!
SvaraRaderaTack för att du ser poängen i mitt inlägg. Fram för allt är upphovsrätten enbart inriktad på litterära och konstnärliga verk. Allt annat skapande i samhället som folk ägnar sig åt täcks inte av upphovsrätten. Den är helt enkelt konstruerad för ett litet fåtal i samhället. Främst de som tillhör kultureliten och deras anhang. Behöver verkligen samhället den typ av privilegier för en redan privilegierad grupp?
"Behöver verkligen samhället den typ av privilegier för en redan privilegierad grupp?"
SvaraRaderaEn provocerande och väldigt relevant fråga !
Ett mycket intressant perspektiv.. Och en fråga väl värd att diskutera!
SvaraRadera"Och så länge du inte är känd eller publicerad av t.ex. ett förlag är sannolikheten att du betraktas som en 'vem-som-helst' sålunda rätt stor. Oavsett hur väl du skriver."
SvaraRaderaJag håller inte alls med, och tror att du har en litet konstig uppfattning av verkshöjd om du tror att inte icke-professionella skribenter och konstnärer lätt skulle uppnå det. Verkshöjd är inte ett privilegium för eliten utan snarare ett skydd för allmänheten så att inte någon kan stoppa dig att publicera alster bara för att någon annan utan din kännedom råkat ha gjort något liknande. Genom att stipulera att ett verk behöver vara så unikt att sannolikt ingen annan har skapat samma verk, skyddas vår frihet.
Svårigheten ligger inte i att visa på verkshöjd utan att bevisa vem som har skapat ett verk. Det finns tekniska system för att bevisa vid vilken tidpunkt man har haft tillgång till ett visst verk utan att visa verket för någon annan, men konstigt nog verkar få människor använda sig av det.
Jag tror inte alls på någon olikhet i domstolarnas hantering beroende av om man är känd eller ej. Däremot kommer ju pengar, som du säger, in i spelet om det handlar om civilmål. På den punkten finns det problem. Om jag minns rätt påstår t ex. Universal att de äger rätten till sången Happy Birthday, trots att så förmodligen inte är fallet, men ingen har de ekonomiska musklerna och modet och orken att ifrågasätta det.
"Behöver verkligen samhället den typ av privilegier för en redan privilegierad grupp?"
På vilket sätt är konstnärer "redan priviligerade"?
Tor, jag håller med dig om att det sannolikt är svårare att bevisa vem som var först, men det räcker inte med att vara först. Verkshöjd är en mycket viktig parameter vid en juridisk bedömning. Se t.ex. diskussionen om verkshöjd i Borås Wäfveri AB talan mot AG P. Modegrossisten AB. Notera hur det för intrång "anklagade" verket första anses vara ett plagiat, för att sedan ändå anses uppnå egen verkshöjd. Notera även att det inte föreligger någon tvekan om vilket verk som utkom först. Trots det förlorar Borås Wäfveri i HD.
SvaraRaderaP.S. Jag har inte sagt ett ord om att konstnärer redan är privilegierade. De spänner fältet från elit till "vanliga svenssons" (apropå en annan debatt...)
SvaraRadera